Peter Santesson-Wilson har uppmärksammat att Mona Sahlin i Ekots lördagsintervju har genomfört en positionsförlyttning. För ett år sedan var det en socialdemokratisk princip att aldrig formera majoriteter tillsammans med Sverigedemokraterna (SD), men nu kan vi istället räkna med gemensamma reservationer från S-Mp-V som SD kan stödja i en slutvotering i riksdagen.

Sahlin sa följande i lördags:

Det är bara statsminister Reinfeldt som kan undvika en situation där Sverigedemokraterna kan sitta mitt emellan.

Detta är fel i sak. Det räcker med att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet väljer att inte lägga gemensamma reservationer för att Sverigedemokraterna inte ska kunna få något avgörande inflytande. Om vart och ett av oppositionspartierna bara röstar för sin respektive reservation kommer aldrig SD kunna få något inflytande i praktiken.

Oppositionspartierna kan fortfarande bedriva oppositionspolitik, som partier i opposition ska göra, men så länge de inte formerar ett gemensamt alternativ kan aldrig SD fälla avgörandet.

Är det då oppositionens uppgift att underlätta för regeringen? Nej, absolut inte. Mona Sahlin har dock sagt att hon ”[a]ldrig […] tänker medverka till att ge [SD] inflytande över svensk politik”.

Karl-Erik Tallmo har också skrivit på samma tema och uppmärksammar dessutom Mona Sahlins anförande på Jobbkongressen 28 oktober 2009 där hon bl.a. sa:

Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande

Så fort S, Mp och V lägger en gemensam reservation i riksdagen kommer således SD kunna bilda majoritet mot regeringen, och då få ”inflytande över svensk politik”.

Således Sahlin, du kan inte både

1. Göra det möjligt för Sverigedemokraterna att fälla regeringens propositioner

och

2. Aldrig medverka till att ge Sverigedemokraterna inflytande över svensk politik.

 Du måste faktiskt välja.