Centerpartiet i Stockholm uppmärksammar på DN Debatt att Miljöpartiet i Stockholms läns landsting vill att alla akutsjukhus ska ägas och drivas i offentlig regi, vilket minst sagt skulle få stora konsekvenser för exempelvis S:t Görans sjukhus som ägs och drivs av Capio AB.

Nu dementerar Miljöpartiet detta med formuleringar som ”ett befängt Centerutspel som helt saknar stöd i Miljöpartiets landstingspolitiska program, budgetar och politiska förslag” och ”att återta driften av S:t Göran som idag fungerar mycket bra är en märklig slutsats som bara kan dras av ett desperat Centerparti”.

Vad står då i Miljöpartiets budget? Jo, på sid 8 kan man läsa:

Akutsjukhusen ska ägas och drivas i offentlig regi

Vad är det då dementin går ut på? Är det sin egen budget man dementerar? Eller använder sig Miljöpartiet av en egen ordbok som gör att orden har en annan betydelse än vanligt?

Förmodligen har man väl bara haft otur när man skrev och inte tänkt igenom följderna. Men vore det inte ärligare då att erkänna detta misstag?

DN/Allt om motor skriver idag om hur nya E4-sträckan mellan Uppsala och Mehedeby räddar liv. På en sträcka som  mellan 1994 och 2006 skördade 30 dödsoffer, har sedan den nya vägsträckningen togs i drift inte en enda dödsolycka skett.

Detta är värt att komma ihåg inför nästa val, med framförallt Miljöpartiet som vill dra ner väganslagen med mångmiljardbelopp. Då blir det mindre pengar till säkra vägar, och fler människor kommer att dö.

Seminariet om öppna nät som hölls igår kan ses i efterhand här och nedanstående presentationer  kan laddas ner i PDF-format:

Vad diskuteras, vad är problemen? Patrik Fältström, Cisco
Hur ser PTS uppdrag och arbete ut? Mattias Viklund, PTS
Vad säger konkurrensrätten? Staffan Martinsson, Konkurrensverket

Övriga skrifter:
Johnny Munkhammar - Let the Internet Flourish
TeliaSonera’s position on Openness
TeliaSoneras inbjudan till seminarium om öppna nät

Tack än en gång till alla som deltog!

Frågan om nätneutralitet har väckts i lite olika sammanhang. Den svenska regeringen gav i juni i år PTS i uppdrag att titta på öppenhetsbegreppet [ PDF]. För att komplettera detta arbete har andra grupper gett sig i kast med likartade arbeten, framförallt werebuild.eu och Juliagruppen. Dessutom kan jag nämna ourvisbyagenda.eu som har engagerat sig i Visby-rapporten. Det är kul att se att IT-politiken väcker ett sådant stort intresse.

PTS ska rapportera till regeringen senast den 30 november och Näringsdepartementet inbjuder nu till ett seminarium om öppna nät eftermiddagen den 28 oktober. Plats och exakt tidpunkt är ännu inte bestämt.

Vi ser framför oss en bred diskussion kring nätneutralitet och öppenhet, där vi kan få argument för såväl mot belysta. PTS kommer också att kort redogöra för sitt arbete, men även lyssna på de argument som framförs och därmed finns möjlighet att kunna ge input till rapporten. PTS uppdrag är dock fastställt av regeringen och PTS kan inte gå utöver detta, oavsett hur bra argument som framförs. Dessa diskussioner kan i så fall vara av intresse för infrastrukturminister Åsa Torstensson som kommer att närvara tillsammans med tjänstemän från Regeringskansliet.

Alla som vill vara med och tala anmodas anmäla intresse till mig via det här formuläret. Jag vill veta namn och eventuell organisation som ni företräder. Jag vill också veta ungefärligt vad ni tänker prata om. Därefter kommer jag sätta samman ett program för seminariet. Om det visar sig att det finns 30 personer som alla vill prata om en sak, kan det bli så att jag ger dessa 30 personer i uppdrag att själva samordna sig under en punkt.

Ni som bara vill vara med och lyssna måste också anmäla er. Eftersom jag inte ännu vet vilken lokal vi kommer att vara i, vet jag inte heller hur många som får plats. Därför är (tidig) anmälan viktig. Vi kommer dock att hålla till i Stockholm och jag hoppas att vi kan webb-sända evenemanget.

UPPDATERING
Tiden är bestämd till kl 14-17 och vi kommer att hålla till i Rosenbad. Vi kommer också ha en förhållandevis stor lokal så sannolikt kommer alla som vill komma få plats.

UPPDATERING 2
”Bengt”, du får gärna höra av dig igen med uppgift om ditt efternamn och epostadress.

UPPDATERING 3 ver 2
Programmet är nu klart och ser ut så här:

14.00 Välkomsthälsning,
Åsa Torstensson, infrastrukturminister

14.05 Vad diskuteras, vad är problemen?
Patrik Fältström, Cisco

14.25 Hur ser PTS uppdrag och arbete ut?
Mattias Viklund, enhetschef  på Marknadsanalys, PTS

14.40 Vad säger konkurrensrätten och Konkurrensverket?
Staffan Martinsson, Konkurrensverket

14.55 Paus

15.10 Förutsätter Internet nätneutralitet…
Karin Ajaxon och Isobel Hadley-Kamptz, Juliagruppen och Anders Holmström, We Rebuild.EU

15.30 … eller hotas framtidens Internet av nätneutralitet?
Johnny Munkhammar, Forskningschef, European Enterprise Institute

15.50 Vad diskuteras bland operatörerna?
Claes-Göran Sundelius, TeliaSonera
Carl-Johan Rydén, Industrigruppen för konkurrens i Bredband
Jan Fahlén, Banverket ICT
Christer Lannerstam, Svenska stadsnätsföreningen
Lars Püss, Hitnet

16.15 Paneldiskussion med frågor från publiken

17.00 Slut

Det finns fortfarande platser kvar och det är bara att anmäla sig. Var vänlig notera att anmälan är obligatorisk. Lokalen är Rosenbads konferenscenter med ingång från Drottninggatan 1. Evenemanget kommer också att Webb-sändas. Detaljer om hur man kan ta del av detta kommer att publiceras dels här, men också på regeringens webb-sida.

UPPDATERING 4
Stefan Görling kommer att vara samtalsledare för seminariet.

UPPDATERING 5
Det är nu klart att Konkurrensverkets representant blir Staffan Martinsson.

UPPDATERING 6
Seminariet sänds på nätet på följande adress:
http://www.regeringen.se/sb/d/12260/a/134302

UPPDATERING 7
Dokumentation från seminariet finns här.

Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström har blivit utsedd som en av den gröna gruppens två representanter i förlikningskommittén som ska hantera Telekompaketet i den kommande förlikningsprocessen. Det är kul, och jag ser fram emot det gemensamma arbetet och ansvaret för att hitta en lösning och kompromiss som såväl medlemsstaterna som EU-parlamentet tycker är bra!

EU-parlamentarikern Jan Andersson skriver på sin blogg följande:

Regeringens förslag om skattesänkningar till pensionärerna är inget annat än ett hån.

När han konfronteras med det faktum att de socialdemokratiska regeringarna under 1994-2006 inte sänkte skatten en enda gång för pensionärer, medan Alliansregeringen nu gör det för andra gången svarar han:

Vad jag vänder mig mot att skatten för pensionärer är betydligt hägre än för förvärvsarbetande i samma inkomstläge.

Gärna en skattehöjning för pensionärerna, bara andra grupper får en ännu högre skattehöjning!

Sällan har väl Margaret Thatcher känts så aktuell som nu:

”What the honorable member is saying is that he would rather have the poor poorer provided the rich where less rich! That way you will never create wealth for better social services…As long as the gap is smaller they rather have the poor poorer!”

Eller som i Jan Anderssons fall:

Du föredrar att pensionärerna får mindre pengar att röra sig med, så länge de yrkesverksamma får ännu mindre!

Det s.k. prisbasbeloppet bestämmer nivån för olika sociala förmåner – garantipensioner, sjuk- och föräldrapenning samt studiemedel. Detta gör att bidragen automatiskt följer prisutvecklingen och att regeringen inte behöver gå till Riksdagen för att kunna garantera att exempelvis studiemedlen ska följa med inflationen, utan det räcker med att regeringen fastställer nivån på prisbasbeloppet, vilket görs efter förslag från SCB som räknar fram konsumentprisindexet (KPI).

Eftersom det för närvarande råder deflation föreslår SCB att prisbasbeloppet ska sänkas med 400 kr till 42 400 kr. Detta kommer att göra att studiemedlen automatiskt sänks med 72 kr i månaden, men eftersom KPI också minskar är detta en nominell förändring då den reella köpkraften är oförändrad. Om vi istället hade haft inflation hade studiemedlen nominellt höjts för att korrigera för försämrad köpkraft.

Igår meddelade regeringen att studiemedlen ska höjas med 430 kronor i månaden, vilket efter KPI-justering ger 350 kr mer i månaden.

För dem som har ett partipolitiskt intresse att förminska denna reform är det så klart frestande att låtsas om att man inte känner till skillnaden mellan nominella och reella belopp och formulera det som om reformen i sig endast är värd 350 kr.

Då är det desto mer uppseendeväckande att TCO:s utredare gör samma misstag, medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt. TCO är i alla fall på pappret partipolitiskt neutrala och därför är det uppseendeväckande att man (medvetet eller omedvetet) blandar äpplen och päron (dvs. nominella och reella belopp) för att förminska den här reformen.

I kommentatorsfältet har det kommit en del förtydligande från bloggskribenten, Kristina Persdotter:

Jag tycker att den reella effekten av ett politiskt förslag är den intressanta och därför skriver jag om den. En höjning av studiebidraget om cirka 15 kr är vad som är den verkliga förändringen för både den enskilda studenten och statsbudgeten.

De 15 kronorna härleds enligt Persdotter på följande sätt:

En sänkning av prisbasbeloppet med 400 kr innebär enligt CSN en sänkning av studiemedlet med 72 kr. 34 procent av studiemedlet är studiebidrag vilket innebär en sänkning med 24,50 kr av studiebidraget. Om regeringen samtidigt höjer studiebidraget med 40 kr innebär det totalt sett att studiebidraget höjs med 15,50 kr.

Här tar Persdotter regeringens reella nivåhöjning om 40 kr (alltså endast bidragsdelen) och drar bort den KPI-justerade sänkningen på 24,50 för att landa på 15,50 kr. TCO-utredaren blandar alltså den nominella sänkningen med den reella höjningen för att hon tycker att ”den reella effekten av ett politiskt förslag är den intressanta”.

Om vi istället hade haft en Zimbabwe-inflation (med tillhörande KPI-justerade höjningar av studiemedlen), hade vi då fått läsa på TCO:s blogg att Alliansregeringen hade chockhöjt studiemedlen?

För 2009 höjdes prisbasbeloppet med hela 1 800 kronor. Om man ska räkna som Persdotter gör innebär det att regeringen beslutade sig för att höja studiemedlet med ca 324 kr (*) förra året för att kompensera för den då höga inflationen. Denna nominella höjning är nästan lika stor som årets nominella (324 jämfört med 350), men den genererade ingen uppmärksamhet från TCO (vad jag har hittat i alla fall). Varför fick vi inte höra från TCO att Alliansregeringen höjde studiemedlen ganska betydande förra året?

Jag vill inte på något sätt vara elak, men finns det inte här antydningar om att TCO-utredaren inte till 100 % känner till distinktionen mellan nominella och reella begrepp, något som jag skulle vilja säga är en ganska så elementär kunskap?

Eller kan det, trots TCO:s på pappret partipolitiska neutralitet, finnas partipolitisk bias som fördunklar intellektet?

————————————————————–
(*)=Jag hittar inte den faktiska nivåhöjningen utan använder CSN:s informationen för att beräkna 2009 års höjning på samma sätt som 2010 års sänkning räknades fram.

The current ICT program for EU i2010 is running towards its end and we need to look ahead to see what we must do in order to take fully advantage of all the benefits that ICT can provide. The Swedish presidency has commissioned a report from SCF Associates that will form the basis of discussions for a conference on Visby, Gotland, on the 9-10 of november.

Today, the report [PDF] has been published which the Minister of Infrastructure, Åsa Torstensson, writes on Newsmill. Hopefully, the discussions will be very fruitful. Already two different groups have announced that they will contribute, Our Visbyagenda and We Rebuild EU.

I am thrilled to hear that there is such a great interest for the coming EU ICT agenda and I encourage everyone to take part of the discussions on how to form the future ICT policies.

Whenever you blog, twitter, write comments or articles, please use the hash tag #visbyagenda so that we can monitor the discussions and bring suggestions and opinions to the conference!

När tabloidpressen ska förhålla sig till nationalekonomi blir det inte alltid helt rätt. I många fall blir det till och med väldigt fel, vilket dagens artikel i Expressen är ett exempel på.

De har fått tag på en OH-presentation från Finansdepartementet där det framgår att jobbskatteavdraget leder till att den s.k. reservationslönen sänks, vilket innebär nivån för vilken en person är villig att ta ett jobb. Ett före detta statsråd som har en hög avgångsersättning som dessutom minskar med eventuella inkomster har en mycket hög reservationslön, eftersom den nya lönen måste vara ännu högre än den förra. Å andra sidan, en person som inte har några inkomster alls och som riskerar svälta har en mycket låg reservationslön.

Vad har då detta med Alliansregeringens jobbskatteadrag att göra? Jo, eftersom den är riktad mot låg- och medelinkomsttagare i första hand innebär den att en låginkomsttagare får behålla mer av sin lön efter skatt. Detta gör att en person som idag går på a-kassa kan få det ekonomiskt bättre ställt genom att ta ett lågavlönat jobb eftersom lönen efter skattesänkningen är högre än vad a-kassan ger. Dessutom finns det en massa andra positiva effekter av att folk får riktiga arbeten.

Jobbskatteavdraget gör att fler personer kommer att ta riktiga jobb, få det bättre ekonomiskt ställt och få en bättre långsiktig ekonomisk utveckling.

Detta får Expressen det att låta som om det vore en skandal och Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Tomas Östros rasar.

Begreppet reservationslön ingår i A-nivån i nationalekonomi. Östros är fil. lic i nationalekonomi och det verkar som om han inte alls begriper begreppet:

Det här är bevis för att de i interna sammanhang är öppna med att det handlar om att sänka lönerna

En sänkt reservationslön innebär inte alls att lönerna sänks. Tvärtom. Den person som pga. jobbskatteavdraget accepterar ett jobb gör detta av fri vilja. Alltså får han/hon det bättre ställt. Annars hade han/hon inte gjort detta val.

Det finns väl egentligen tre olika alternativ som kan förklara Östros agerande:

1) Han har glömt bort hela sin utbildning, vilket förefaller oroväckande om han är Socialdemokraternas finansministerkandidat
2) Han är ohederlig och pratar mot bättre vetande
3) Han är korkad

Var god välj.

Frågan är om Socialdemokratarna i själva verket vill höja reservationslönerna, dvs. att det ska bli mindre lönsamt att jobba och mer lönsamt att gå på bidrag. Ganska mycket av deras politik innebär ju faktiskt det. Det om något borde resultera i tabloidpressens uppmärksamhet.

Piratpartiets EU-parlamentsledamot Christian Engström anklagades i somras för att planera skolka från EU-arbetet eftersom han tänkte koncentrera sig på de frågor som hans parti gick till val på. Själv tyckte jag att kritiken var lite fånig eftersom de väldigt tydligt deklarerade att de struntade i de frågor som de inte var intresserade av. Piratpartiets väljare är nog ganska medvetna om att Christian Engström inte tänker ha så mycket åsikter om ex. kör- och vilotidsdirektivet, och det kan inte gärna betecknas som ett svek att följa vad man själv har sagt i valrörelsen.

Nu ska Christian Engström fokusera på sina kärnfrågor, vilket låter som en bra idé.

Han kritiserade svenska ministrar för att vara ”tysta och osynliga” i Bryssel, detta i augusti dvs. när hela EU har semester. Och han gjorde detta i vetskap om att 17 olika svenska ministrar skulle framträda de första dagarna i september för att presentera det svenska ordförandeskapets prioriteringar och svara på frågor från EU-parlamentarikerna.

Förväntar sig Engström att svenska ministrar ska åka ner och planlöst vandra omkring i tomma EU-korridorer kort tid innan det finns planerade framträdanden i Europaparlamentens utskott?

Engström har prioriterat att sitta i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor. Utskottet där bl.a. Telekompaketet behandlas, ITRE, saknar således representation från Piratpartiet. Eftersom ITRE i stor utsträckning behandlar industri, forskning och energifrågor, kan jag förvisso förstå att de tycker att rättsliga frågor är viktigare än exempelvis Telekompaketet och andra rättsakter som hamnar i ITRE.

Igår utfrågades såväl infrastrukturminister Åsa Torstensson och justitieminister Beatrice Ask ungefär samtidigt i sina respektive utskott. Christian Engström valde att närvara vid Asks utfrågning.

Med tanke på den höga svansföring som Piratpartisterna har haft kan man således tänka sig att Engström hade förberett sig noga för att grilla Ask. Frågan är då vad Engström valde att fokusera på:

Ingenting. Han höll tyst. Alla som ville fick ställa frågor enligt dem som var på plats. Engström valde att inte säga någonting.

EU-parlamentarikern som anklagade svenska ministrar för att vara ”tysta och osynliga”, väljer bort behandlingen av Telekompaketet för att istället närvara vid Asks utfrågning och säger där inte ett ord.

Att skriva eventuella slutsatser om detta känns lite överflödigt, typ.

Själv hade jag hoppats att få träffa antingen Erik Josefsson eller HAX vid ITRE-utfrågningen, men även dessa föreföll att ha bortprioriterat Telekompaketet. På middagen som EU-parlamentarikerna bjöds på, där träffade vi äntligen Piratpartisten vilket Åsa Torstensson fångade på bild.

Se även EU-nämndens ordförande Anna Kinberg-Batras blogg-inlägg på samma tema. Och läs gärna Piratpartiets ordförande Rick Falkvinges argumentation kring ett helt annat tema, patentfrågan, här.