Diskussionerna på nätet går högt efter gårdagens inlägg om Telekompaketet och jag har förstått att jag borde utveckla resonemanget varför Europaparlamentets tilläggsförslag 138 är olämplig.

Till att börja med måste jag konstatera att gårdagens artikel på dn.se även har publicerats i dagens pappersvariant vilket är synd eftersom artikeln bygger på sakfel. Det finns ingenting i Telekompaketet som behandlar frågan kring om internetanvändare ska kunna stängas av. Dagens DN-artikel innehåller dock inga direkta sakfel, men en hel del märkliga citat som dock får stå för respektive upphovsman.

Detta sagt, varför är då tillägg 138 problematisk?

I regeringsformen kan man läsa bl.a.

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

Grundläggande rättigheter och friheter får alltså endast inskränkas genom lag. Ett exempel på detta är sekretesslagen där man genom lag har begränsat yttrande- och informationsfriheten. Hade inte sekretesslagen funnits hade alla handlingar, även kvalificerat hemliga, blivit offentliga och offentligt anställda tjänstemän hade kunnat lämna ut vilka uppgifter som helst till allmänheten. Skyddet mot inskränkningar i de grundläggande rättigheterna finns alltså redan i grundlagen som uppställer lagkrav på alla sådana begränsningar. Lagkravet innebär att det är bara riksdagen som får besluta om sådana begränsningar och inte regeringen eller andra myndigheter. Inte heller domstolar får alltså begränsa sådana rättigheter såvida inte detta är föreskrivet i lag.

Europaparlamentets tilläggsförslag 138 säger:

No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

I den här skrivningen ingår alltså möjligheten att en domstol ska kunna avgöra huruvida en internetanvändare ska stängas från internet. Detta kan vara är oförenligt med våra grundlagar eftersom en domstol inte kan ha denna befogenhet. Och även om vi väljer att inte införa HADOPI/Renfors eller liknande (vilket vi har valt att inte göra) är skrivningarna fortfarande sannolikt oförenliga med svensk grundlag.

En annan komplikation med tillägg 138 är att det innebär ett generellt krav på domstolsprövning för varenda begränsning i yttrande- och informationsfriheten. Det skulle bli väldigt ineffektivt om t.ex. polisen skulle behöva få domstolens godkännande varje åtgärd från polisens sida som innebär en rättighetsinskränkning.

Dessutom finns det delvis andra problem. Vi har idag avtalsfrihet vilket innebär att internetleverantör (ISP) kan teckna avtal med sina kunder och uppställa villkor som de gemensamt kommer överens om. Med det här tillägget försvåras detta. Exempelvis finns risken att en ISP tvingas gå till domstol för att stänga av en internetanvändare som inte betalar sin räkning: ”No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users”. En ISP kanske inte vill att det ska förekomma pornografiska bilder, eller rasistiska uttalanden publicerade på kundernas hemsidor. Jag kan tycka att det ska vara fritt fram att för en ISP att ha sådana regler så länge kunden är införstådd med detta. Detta är en följd av avtalsfriheten. Med tillägg 138 blir detta inte möjligt, utan ISP:n måste i princip gå till domstol för varje fall. Och detta skulle i så fall utgöra ett stort ingrepp i avtalsfriheten som är en viktig princip i det civila samhället, och dessutom kan man diskutera huruvida verkligen en domstol har befogenhet till detta, enligt resonemanget tidigare kring grundlagsproblematiken.

Jag har full förståelse för intentionerna bakom 138:an. Tillgången till Internet är idag enormt viktig, och det är en åsikt som regeringen delar och har visat genom att förklara att Renfors-utredningen inte är önskvärd. Men, goda ambitioner räcker inte hela vägen. De ställningstaganden som regeringen gör är noga övervägda och det innebär att lagförslag som riskerar att bryta mot svensk grundlag kan vi inte acceptera.

Uppdatering:
I ett stycke har jag formulerat mig oförsiktigt kategoriskt och ändrar detta. Det som är i fetstil har lagts till.

Annonser