Thomas Bodström har publicerat ett diagram från Riksdagens utredningstjänst som visar vilka inkomstgrupper som har fått högst disponibel inkomst tack vare regeringens jobbskatteavdrag.

Hela befolkningen är i diagrammet indelad i inkomstdeciler, vilket innebär att befolkningen är indelad i tio lika stora grupper. I decilgrupp 1 återfinns de 10 % med lägst inkomst, under 93 700 kronor per år. Dessa individer är till antalet lika många som tjänar över 460 500 kr, som råkar vara de 10 % med högst inkomst.

Vad säger då diagrammet? Tja, det bekräftar i stort sett jobbskatteavdragets syfte, att premiera arbete och öka arbetsutbudet.

Den första inkomstdecilen som i kronor räknat har fått en ganska blygsam sänkning har en månadslön på 7 800 kr eller lägre, och består förmodligen i stor utsträckning studenter som jobbar deltid. De som har heltidsjobb återfinns i decilgrupp 5 eller högre och det är också de som får skattesänkningarna i störst utsträckning. Jag har svårt att se att detta skulle vara särskilt konstigt. En sjuksköterska med en genomsnittslön på 23 000 kr befinner sig i inkomstdecilgrupp 6 och har fått betydande skattesänkningar. En gymnasielärare med 25 000 kr i månadslön återfinns i inkomstdecilgrupp 7 och har också fått betydande skattesänkningar.

Frågan är vilket syfte som Bodström egentligen har med att publicera diagrammet. Tycker han att det är fel att sjuksköterskor får mer pengar i plånboken? Det är svårt att veta, men misstanken ligger nära till hands.

Dessutom bör man ju även titta på skattesänkningar som procent av inkomst. I förra budgetpropositionen fanns en sådan uträkning där det framgår att ett vårdbiträde i år betalar 23,1 % av sin inkomst i skatt. Under den socialdemokratiska regeringens sista år betalade han/hon 28,9 % i skatt, vilket är en skattesänkning på 5,8 procentenheter, eller 1 102 kr i månaden. En läkare har fått 3,6 procentenheter lägre skatt; Se diagrammen nedan. Sid 23 i Budgetpropositionen för 2009 [PDF].

Annonser