Sanna Rayman har en intressant krönika i dagens SvD där hon tar upp det allra mest förbjudna, nämligen att påstå att det finns ett genusperspektiv i påhoppen på toppolitiker. I det här fallet på Maud Olofsson.

Men som för att legitimera ämnesvalet väljer Sanna Rayman att kritisera det s k ambassadörsprojektet och kallar det ”fluff”. Ambassadörerna för kvinnors företagande är ett nätverk som består av drygt 800 kvinnor runt om i landet, som med stort engagemang har åtagit sig att utan ersättning, göra besök i skolor, organisationer och andra nätverk. Allt i syfte att inspirera andra att våga ta steget till eget företagande.

Färsk statistik från Tillväxtverket visar att ambassadörerna har träffat 46 000 personer mellan mars 2008 till december 2009. Ca 3 000 ambassadörsbesök har gjorts och 127 ambassadörer vet att någon har startat företag efter att ha träffat dem i rollen som ambassadör. Ett fantastiskt resultat!

Ambassadörskapet i sig innebär att dessa företagare har tillgång till ett exklusivt nätverk där 56 procent har skapat kontakter som de själva uppger är nyttiga för företaget. Här knyts kontakter och bildas samarbetspartners. Ja, om allt detta kan du läsa i Nyårskrönikan på ambassadorer.se.

Att sitta i Globaliseringsråd och producera rapporter är inte fluff men att ge av sin egen tid för att få andra att också vilja vara med och skapa de nya jobben, är fluff.