Idag har TT publicerat en text som går ut på att Trafikverket under nästa år kommer att få mindre pengar till drift och underhåll.
Detta är förvisso sant, därför att regeringen har satsat extra mycket pengar under mandatperioden, dels därför att underhållet var otroligt eftersatt när regeringen tillträdde, men också av arbetsmarknadsmässiga skäl. Satsningar på infrastruktur är bra i lågkonjunktur därför att det ger 1) sysselsättning och 2) satsningarna blir billigare när det finns mycket ledig kapacitet.
Men alla tillfälliga satsningar måste ta slut. Annars vore de inte tillfälliga. Och när en tillfällig satsning tar slut, blir det en minskning. Har man då en ambition av att vara en sensationsjournalist kan man så klart göra stora rubriker om att anslagen minskar.
Betyder detta att det var fel med satsningen? Jag tycker inte det.
Detta kan också redovisas i några diagram. Diagrammet nedan är den nivå för drift och underhåll som fanns i Socialdemokraternas sista budget, den som lades hösten 2005. Alla belopp är angivna i 2010 års prisnivå.
Vad händer när vi tittar på motsvarande diagram för hur Alliansen har lagt anslagen för drift och underhåll. Titta på nedanstående diagram:
Som man kan se har Allianregeringen kraftigt ökat anslaget för drift och underhåll jämfört med den socialdemokratiska regeringen.
Men som ni kommer ihåg drabbades vi av en stor finansiell kris med kraftigt stigande arbetslöshet, vilket är orsaken till att Alliansen gjorde en tillfällig satsning under åren 2009-2010, och när man lägger på denna tillfälliga satsning ser diagrammet ut så här istället:
Det finns alltså extra pengar inlagda under 2009-2010 som tar slut 2011. Det är alltså denna satsning som tar slut 2011, och det är den ”minskning” som TT idag har rapporterat om.
Med TT:s logik kunde vi ha lagt oss på Socialdemokraternas låga nivå och därmed undgå rubriker om att vi minskar underhållet. Tvärtom har alliansregeringen kraftigt höjt underhållet, från 38 miljarder kronor under hela planperioden 2004-2015, till 64 miljarder kronor under perioden 2010-2021.
Ibland kan man lite uppgivet undra om media verkligen vill upplysa sina läsare.
Media:
Sydsvenskan, DN, Metro, TV4, Aftonbladet1, Aftonbladet2, GP, SvD, DN1,DN2,DN3,DN4
Bloggar:
yttrandefrihetftw, Ekonomikommentarer, ulf-vargek, thehellofhannastacia, Scaber Nestor, Skattenyheter.se, Från ett påhittat paradis
Källor:
Budgetpropositionen för 2006 [PDF]
Budgetpropositionen för 2010 [PDF]
Uppdatering
På allmän begäran bland kommentarerna visar jag även det sista diagrammet utan en bruten y-stapel för att tillfredställa statistik-puritanerna 🙂
Departementet 
8 kommentarer
Comments feed for this article
10 september, 2010 den 9:11 e m
hagwall
Rätt länk till Scaber Nestor är: http://scabernestor.blogg.se/2010/september/om-man-vill-minska-utslappen-varfor-gor-rege.html
Poängen hade, i mitt tycke, blivit ännu starkare om du använt diagram som startade vid noll. Men det kanske bara är jag som är känslig för avbrutna staplar…
Oavsett det har har du ju alldeles rätt i kritiken av TT:s manipulativa språk
10 september, 2010 den 9:19 e m
scabernestor
Tack för förtydlingen, har ändrat i inlägget.
10 september, 2010 den 9:26 e m
Henrik
Tack till er bägge. Hagwall, nöjd nu med det nedersta diagrammet?
11 september, 2010 den 9:46 f m
hagwall
Nu är jag nöjd 🙂
Det kommer en bloggpost i eftermiddag, nu skall jag in till stan och fotografera partiledare.
11 september, 2010 den 8:11 e m
Den urspårade järnvägsdebatten « No size fits all
[…] hagwall Bloggaren Henrik Hansson som även är känd under namnet Globaljuggler skriver om hur TT får en höjning av järnvägens underhållsanslag att se ut som en sänkning. Deras telegram har publicerats flera tidningar, till exempel SvD Verket räknar med ökad […]
11 september, 2010 den 11:41 e m
michaeleriksson
Hur ska den blå kurvan tydas? Från beteckningen och slutnivån verkar det vara basnivån + ett tillägg. Då borde dock den blå kurvan aldrig ligga under den svarta. Detta skulle kunna förklaras med att kurvan påbörjats för tidigt och (felaktigt) ritats med en jämn lutning istället för en abrupt uppgång vid rätt tillfälle.
12 september, 2010 den 11:38 f m
Henrik
Michael Eriksson: Du har rätt. Den blå kurvan ska egentligen aldrig ligga under. Det är blev så i Excel när jag gjorde ett kurvdiagram. Eftersom anslagen gäller på årsbasis borde jag egentligen ha använt ett stapeldiagram, men jag tyckte inte att den pedagogiska effekten då blev tillräckligt bra.
17 november, 2010 den 9:56 e m
magnusbackman
Hej!
Det är korrekt att nuvarande regering har satsat mer på underhåll men liksom den gamla socialdemokratiska regeringen fortsätter den att leva på järnvägens tekniska kredit. Samtidigt som regeringen har ökat anslagen har också trafiken på järnvägen ökat i vilket ökar slitaget, det gör att den tekniska statusen på järnvägen blir allt sämmre. Järnvägen har under många år visat bland de lägsta underhållskostnaderna i Europa vilket många inte är sena med att påpeka och vara stolta över. Vad de inte säger, eller vet om, är att anläggningens medelålder stiger och den närmar sig den punkt där den tekniska krediten är slut. När den tekniska krediten tar slut blir det dyrt och det går fort. Några exempel på vad som kan inträffa.
Omfattande sprickbildning i rälerna upptäcks på en längre sträcka vid kontroll. Hastigheten måste då akut sänkas från 200 km/h till 70 km/h för att kunna garantera säkerheten. Gångtidsförlusten kanske blir måttlig men med det hårt belastade järnvägsnätet hamnar fjärrtågen snabbt utanför sina kanaler och hamnar bakom lokaltåg då växer försening snabbt. Några pengar till spårbyte finns icke utan tågen får fortsätta gå med försening året ut tills en helt ny tidtabell kan konstrueras.
Kontaktledningen ramlar ner för att kontakttråden är så sliten att bara några är några millimeter kvar vilket gör att den självbrister. (inträffar redan ibland på en av våra stambanor)
Det var två exempel på vad som händer när den tekniska krediten är slut, det finns många fler och när den är slut kommer regeringen ha att välja på att snabbt öka anslagen eller stå med ett icke fungerande järnvägsnät. Detta kommer inträffa även på det högtrafikerade nätet så att lägga ner några lågtrafikerade banor kommer inte att lösa problemet.
Det är också intressant att regeringen inte kommenterar att punktlighetsmålet måste sänkas till att endast 87% av tågen beräknas komma i tid, är det en önskvärd utveckling?
Med regeringsmakten kommer också ansvar så sluta titta bakåt och förklara istället hur ekvationen ökad trafik, otillräckliga anslag, en allt mer sliten anläggning och ökade banavgifter går ihop. Jag skiter i vad sossarna skulle ha satsat nu har ni bollen. Gör något innan det rasar!
Med vänliga hälsningar
Magnus Backman