You are currently browsing Henrik’s articles.

Diskussionerna på nätet går högt efter gårdagens inlägg om Telekompaketet och jag har förstått att jag borde utveckla resonemanget varför Europaparlamentets tilläggsförslag 138 är olämplig.

Till att börja med måste jag konstatera att gårdagens artikel på dn.se även har publicerats i dagens pappersvariant vilket är synd eftersom artikeln bygger på sakfel. Det finns ingenting i Telekompaketet som behandlar frågan kring om internetanvändare ska kunna stängas av. Dagens DN-artikel innehåller dock inga direkta sakfel, men en hel del märkliga citat som dock får stå för respektive upphovsman.

Detta sagt, varför är då tillägg 138 problematisk?

I regeringsformen kan man läsa bl.a.

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

Grundläggande rättigheter och friheter får alltså endast inskränkas genom lag. Ett exempel på detta är sekretesslagen där man genom lag har begränsat yttrande- och informationsfriheten. Hade inte sekretesslagen funnits hade alla handlingar, även kvalificerat hemliga, blivit offentliga och offentligt anställda tjänstemän hade kunnat lämna ut vilka uppgifter som helst till allmänheten. Skyddet mot inskränkningar i de grundläggande rättigheterna finns alltså redan i grundlagen som uppställer lagkrav på alla sådana begränsningar. Lagkravet innebär att det är bara riksdagen som får besluta om sådana begränsningar och inte regeringen eller andra myndigheter. Inte heller domstolar får alltså begränsa sådana rättigheter såvida inte detta är föreskrivet i lag.

Europaparlamentets tilläggsförslag 138 säger:

No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

I den här skrivningen ingår alltså möjligheten att en domstol ska kunna avgöra huruvida en internetanvändare ska stängas från internet. Detta kan vara är oförenligt med våra grundlagar eftersom en domstol inte kan ha denna befogenhet. Och även om vi väljer att inte införa HADOPI/Renfors eller liknande (vilket vi har valt att inte göra) är skrivningarna fortfarande sannolikt oförenliga med svensk grundlag.

En annan komplikation med tillägg 138 är att det innebär ett generellt krav på domstolsprövning för varenda begränsning i yttrande- och informationsfriheten. Det skulle bli väldigt ineffektivt om t.ex. polisen skulle behöva få domstolens godkännande varje åtgärd från polisens sida som innebär en rättighetsinskränkning.

Dessutom finns det delvis andra problem. Vi har idag avtalsfrihet vilket innebär att internetleverantör (ISP) kan teckna avtal med sina kunder och uppställa villkor som de gemensamt kommer överens om. Med det här tillägget försvåras detta. Exempelvis finns risken att en ISP tvingas gå till domstol för att stänga av en internetanvändare som inte betalar sin räkning: ”No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users”. En ISP kanske inte vill att det ska förekomma pornografiska bilder, eller rasistiska uttalanden publicerade på kundernas hemsidor. Jag kan tycka att det ska vara fritt fram att för en ISP att ha sådana regler så länge kunden är införstådd med detta. Detta är en följd av avtalsfriheten. Med tillägg 138 blir detta inte möjligt, utan ISP:n måste i princip gå till domstol för varje fall. Och detta skulle i så fall utgöra ett stort ingrepp i avtalsfriheten som är en viktig princip i det civila samhället, och dessutom kan man diskutera huruvida verkligen en domstol har befogenhet till detta, enligt resonemanget tidigare kring grundlagsproblematiken.

Jag har full förståelse för intentionerna bakom 138:an. Tillgången till Internet är idag enormt viktig, och det är en åsikt som regeringen delar och har visat genom att förklara att Renfors-utredningen inte är önskvärd. Men, goda ambitioner räcker inte hela vägen. De ställningstaganden som regeringen gör är noga övervägda och det innebär att lagförslag som riskerar att bryta mot svensk grundlag kan vi inte acceptera.

Uppdatering:
I ett stycke har jag formulerat mig oförsiktigt kategoriskt och ändrar detta. Det som är i fetstil har lagts till.

Idag har DN på nätet en artikel om Telekompaketet som tyvärr inte har mycket bäring på verkligheten. Det finns inga förslag om att användare på nätet ska kunna stängas av. Det har inte heller diskuterats några sådana förslag i ministerrådets arbetsgrupper. Tyvärr upprepas dessa rykten av människor som inte har någon insyn i EU-arbetet och det är beklagligt att DN:s journalist har valt att skriva sin artikel baserad på dessa ogrundade rykten.

Henrik Alexandersson fokuserar på EU-parlamentets tillägg 138. Jag har redan en gång meddelat honom att detta tillägg riskerar stå i strid med Sveriges grundlag. Mig veterligen har han inte kommenterat detta, utan verkar tycka att regeringen ska strunta i denna komplikation. Se detta inlägg för mer info. Tillägg 138 är för övrigt överflödigt, eftersom det  (återigen) inte finns några förslag om att internetanvändare ska stängas av.

Den svenska linjen är att användare av internet inte ska kunna stängas av*. Det finns inga förslag om sådant i Telekompaketet. Detta har även meddelats Riksdagen.

*=Om en internetkund bryter mot det användaravtal som har upprättats mellan användare och internetleverantör kan så klart en avstängning ske, om exempelvis kunden inte betalar sina räkningar.

Uppdatering:

Henrik Alexandersson har gjort en ny post där han skruvar upp sin retorik ytterligare. När det gäller den juridiska tolkningen ska jag dubbelkolla med Justitiedepartementets grundlagsenhet i morgon. I sak har dock inget hänt utan det finns fortfarande ingenting i Telekompaketet som handlar om internetanvändare ska kunna stängas av från Internet. Några sådana förslag har heller aldrigt varit på tal arbetet  i rådsarbetsgruppen.

Den här affischen från Vänsterpartiet såg jag i morse på ett elskåp utanför departementet och jag får säga att jag blev överraskad av det ärliga budskapet. Jag kände till att Vänsterpartiet (och Socialdemokraterna) kraftigt ville göra det dyrare att anställa ungdomar. De bägge partierna vill mer än dubblera arbetsgivaravgifterna från strax under 16 % till över 32 %!

Men jag blev förvånad över att man verkligen vill göra det till en valfråga. Tycker man att ungdomsarbetslösheten inte är tillräckligt hög?

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och ekonomiska talesman Thomas Östros skriver på DN Debatt idag att det behövs 5 miljarder kronor i skattehöjningar för att ta Sverige ur krisen, bland annat för att sänka ungdomsarbetslösheten.

Vi befinner oss mitt i en internationell ekonomisk kris av oerhörda proportioner. Att tro att fem miljarder kronor kommer att göra skillnad, är en smula naivt. Den hälsosamma ekonomisten påpekade i december förra året att kronförsvagning, lägre räntor och automatiska stabilisatorer motsvarar ett krispaket på över 420 miljarder kronor. Thomas Östros som är fil. lic. i nationalekonomi tror alltså att höjda skatter på 5 miljarder kronor kommer att ta Sverige ur krisen. Jag vet inte vad Östros lärde sig på Uppsala universitet, men jag kan nog konstatera att jag gjorde ett klokt val att istället läsa nationalekonomi vid Lunds universitet.

Men om vi nu ponerar att 5 miljarder kronor faktiskt gör skillnad, som den socialdemokratiska duon hävdar.  Varför vill ni då chockhöja arbetsgivaravgifterna för ungdomar med 5,6 miljarder kronor om året*? Vad tror ni att det får för effekt på ungdomsarbetslösheten?

*=Källa: Den socialdemokratiska skuggbudgeten som är lagd i riksdagen (2008/09:Fi270).

Via Johan kom jag in på bloggen Utrikesbulletinen som visar en en oerhörd märklig drift av Javier Solana. Bloggen sägs vara den officiella socialdemokratiska utrikesbloggen, men helt övertygad om att bloggen var en fejk letar jag efter den officiella bloggen. Minst sagt förvånad blir jag när jag på socialdemokraternas webb-sida hittar Utrikesbulletinen länkad.

Bilden som visar Solanas något mörka tänder och med texten ”Stimorol for real decision makers” är mycket märklig.

Ursäkta mig Urban Ahlin et consortes, hur tänkte ni nu?

Skärmdump på Utrikesbulletinen finns här om utifall bilden försvinner.

Per Gudmundson på Svenska Dagbladets ledarredaktion uppmärksammar att den socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin i lördags deltog i en demonstration där stöd för Hamas och Hizbollah förekom, samt att den israeliska flaggan brändes.

Det är givetvis katastrofalt med ett stort civilt lidande som nu förekommer på Gaza-remsan, men det måste ändå, förmodar jag, kännetecknas som anmärkningsvärt att en socialdemokratisk partiledare och statsministerkandidat deltar i en demonstration där stöd för att slutföra Hitlers judeutrotning förekommer, direkt eller indirekt.

Igår kom förklaringen till varför Socialdemokraterna nyligen har börjat prata om varför tonnageskatten är viktig:

[Tonnageskatt] är dessutom en fråga som man bara driver när man sitter i opposition. 

Citat Claes-Göran Brandin (s), ledamot av riksdagens trafikutskott, anförande 120 .

Idag har utredningen "En framtida spelreglering" presenterat sitt betänkande och bland förslagen finns "förbud mot förmedling av insatser avseende otillåtna lotterier och förbud mot förmedling av kommunikation till IP-adresser och domännamn för ett sådant lotteri", vilket på lite enklare svenska betyder att internetleverantörer ska förhindra sina kunder från att gå in på utländska spel-sajter som konkurrerar med legala svenska alternativ.

I utredningens direktiv [PDF sid 573 ] som ligger till grund för hur regeringen ville att utredningen skulle arbeta framgår bl.a. följande

Den nya regleringen skall genomgående präglas av sociala skyddshänsyn, anpassning till EG-rättens krav och den snabba tekniska utvecklingen.

Regeringen önskade alltså förslag på ny reglering som skulle vara anpassad efter "den snabba tekniska utvecklingen". Det förslag man fick var att internetleverantörer ska censurera internet. Är det terrängen som ska anpassas efter kartan eller tvärtom? Frågan skulle kanske kunna anses vara berättigad i det här sammanhanget,  och blir sannolikt inte mindre intressant när man uppmärksammar skrivningar som nedanstående i utredningen [PDF sid 417 Tack PAF för tipset]:

Spelutredningen har vid samråd med Post och telestyrelsen (PTS) erfarit att utvecklingen inom området för mobiltelefoni synes gå mot att i telefonisystemen använda samma kommunikationsprotokoll (läs: språk) i mobiltelefonisystemet som på Internet. Språket benämns Hyper Text Transfer Protokoll (http) och utgör grunden för identifiering genom IP-adresser.

Utredningen ska nu på remiss där deras förslag kommer att, erhm, granskas ingående antar jag, och i väntan på detta bör jag så klart som regeringstjänsteman inte uttala mig om saken, men jag kan notera att Anders Åkesson (c) redan har kommenterat utredningen . Jag kan även passa på att citera min chef , Åsa Torstensson, som i ett helt annat sammanhang har sagt följande:

Det finns dem som vill att svenska ISP:er ska blockera sidor med prostitution, men det är naturligtvis väldigt lätt att komma in på ett sluttande plan här. Vi har redan idag ett filter mot barnpornografi, och att det är så klart frestande för dem som vill verka handlingskraftiga att vilja föra in vissa sidor på den här spärrlistan. Det kan ju vara bombrecept, politisk extremism eller just prostitution som sagt. Vi kan inte ha en yttrandefrihet för bara dem med konventionella åsikter. Det är det som gör ett fritt och ett liberalt samhälle så pass starkt är att vi kan bemöta, ja till och med vidriga, åsikter med rationella och öppna argument.

Detta yttrades dock 2007 och har givetvis inget med dagens utredning att göra…

Den förra finansministern Bosse Ringholm skriver i en interpellation:

Trots den pågående jobbkrisen har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att tidigarelägga större infrastrukturprojekt som kan ge sysselsättning åt personer som riskerar arbetslöshet.

Ehrm, bortsett från att regeringen under 2009 och 2010 satsar 10 miljarder kronor extra på bl.a. en närtidssatsning över hela landet, en satsning som råkar vara den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition och som syftar till att få igång projekt som den socialdemokratiska regeringen inte finansierade?

Eller tyckte du att det var enklare att skriva interpellationen utan att kolla upp besvärliga saker, som verklighet och fakta typ?

Nyamko Sabuni är med rätta lite irriterad över att Mona Sahlin har kritiserat den borgerliga regeringen för att Sverige har tappat i Gender Gap Index. Irritationen bygger på att Sahlin själv satt i socialdemokratiska regeringar under den granskade perioden 1998–2006. I Mona Sahlins pressmeddelande kan man läsa:

Vi kommer att föra en hård opposition mot den moderatledda regeringens ojämställda politik. Effekterna av två år med regeringen Reinfeldt syns redan. Vi har under den moderatledda regeringen trillat ner till tredjeplatsen på World Economic Forums lista gällande Gender Gap Index 2008. Tidigare år har Sverige alltid legat på första plats

Detta är så klart en praktblunder. Men det borde inte behövt ske. Om man läser lite längre ner i samma pressmeddelande från Socialdemokraterna kan man läsa:

– Den nuvarande regeringen har inget grepp om vad jämställdhet är. Man har ingen idé om hur man ska förändra de strukturer som ligger till grund för ojämställdheten. World Economic Forum lista gällande Gender Gap Index från 2006 visar på en utveckling som regeringen borde ta på större allvar.

Ursäkta, men borde inte någon klocka ha ringt här? Någon på Sveavägen 68 har alltså skrivit ett pressmeddelande där det klart framgår att indexet är från 2006 utan att reflektera över att det råkar vara samma år som Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan 1920-talet och att man samtidigt förlorade regeringsmakten? Och gissningsvis läser i alla fall Sahlin de pressmeddelanden som hon lånar ut sitt namn till, och hon reagerar inte heller över årtalet!

Hallå? Någon hemma…?

Idag har Maud Olofsson debatterat bl.a. sanktionsdirektivet med socialdemokraten Luciano Astudillo (s) och jag citerar från hans interpellation :

Svenska företagare inom [de kreativa näringarna] har exempelvis sämre konkurrensvillkor än flera av sina europeiska kolleger givet att regeringen har skjutit upp införandet av EU:s sanktionsdirektiv

Jaha, och när skulle EU:s sanktionsdirektiv senast vara infört då? Jo, den 29 april 2006, dvs under den förra socialdemokratiska regeringen!

Ridå…

Länk till dagens interpellationsdebatt

Det har förekommit mycket diskussion i bloggosfären efter Europaparlamentets (EP) behandling av det så kallade Telekompaketet, och framförallt de två tilläggen 138 till ramdirektivet och 166 till direktivet om samhällsomfattande tjänster (USO-direktivet).

Bakgrunden är att EU-kommissionen (KOM) förra hösten lämnade förslag på uppdateringar av de gällande EG-direktiven för elektroniska kommunikationer från 2001. Dessa direktiv handlar alla om att, med olika ingångar, skapa bättre fungerande marknader för elektroniska kommunikationer. Regleringen rör infrastruktur och gäller inte innehåll.

Läs hela inlägget här »

Vad sägs om följande citat från den Socialdemokratiska budgetmotionen ?

Vi menar att en effektiv IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i hela landet. Därutöver skjuter vi till 50 miljoner kronor för att ge bredband och telefoni till alla.

Det kanske inte per se är fel med stöd till bredband och till telefoni, men ungefär hur mycket "IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet" tror egentligen Socialdemokraterna att man kan få för 50 miljoner kronor?

Enligt PTS senaste rapport är det ca 106 000 hushåll och företag som stod utan tillgång till etablerad eller planerad trådbunden bredbandsinfrastruktur. 50 miljoner kronor utslaget på dessa är under 500 kronor. Enligt Enator kostar det absolut minst 155 kronor/metern för kanalisation och fiber. Alltså, Socialdemokraternas budgetsatsning skulle alltså under mycket snälla antaganden ge som mest lite drygt 3 meter fiber per hushåll och företag som saknar IT-infrastruktur idag!

Åke Hedén kom i sin utredning fram till att närmare 7 miljarder kronor behövs, och då ingår inte accesserna till noderna i den summan.

Frågan som jag dock ställer mig är varför Socialdemokraterna inte satsar mer. De åsidosätter ju redan budgetlagen genom att höja utgiftstaken kraftigt, så varför inte plussa på med en sisådär 5-10 miljarder kronor ytterligare och få till en satsning värd namnet? Den ekonomiska trovärdigheten är ju redan spräckt så det finns ingen anledning att vara blygsam?

Att satsa 50 miljoner kronor för att ge "IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet åt alla" är ju bara löjeväckande.

Idag har de fyra partiledarna i Alliansen presenterat ett förslag om sänkt skatt för pensionärer, med mellan 2 300 – 3 500 kronor om året. Reaktionen från PRO blev följande:

Vårt krav är att beskattningen av pensionärer ska jämställas med beskattningen av löntagarna. Det här är inte ens i närheten av det.

I Socialdemokraternas budgetalternativ i höstas föreslogs en skattesänkning med 2 000 kr om året, dvs. klart under den borgerliga regeringens alternativ, och då lät det så här:

Pensionärernas Riksorganisation, PRO, välkomnar att det största riksdagspartiet nu anammat synsättet att pensionärer ska betala samma skatt som löntagare.

Lojalt mot Socialdemokraterna: Javisst.
Konsekvent: Nja, inget vidare.

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.