You are currently browsing the category archive for the ‘Jämställdhet’ category.

I dagens VA kommer Sven Hagströmer till slutsatsen att staten ska bestämma hur börsbolagens styrelser ska se ut. Det är inte rätt väg att gå. Detta är en lång blogg kommentar. Det blev mer en artikel!

Ropen om kvotering av kvinnor till börsbolagens styrelser växer sig allt starkare från de mest märkliga håll. Lagstiftaren tycks behövas just i detta sammanhang. Hela den svenska debatten om jämställdhet på toppnivå i samhället centreras kring någr hundra platser i börsnoterade bolag. För just där är det så symboliskt viktigt att kvinnor kvoteras in att det är värt att skicka alla andra liberala grundvärderingar, som äganderätt och var och ens rätt att få bestämma själv, över styr.
 
Samtidigt hetsar både kvinnor och män i samhällsdebatten om skuld i olika former. Skulden som får kvinnor och även en ny generations män att känna sig allt mer otillräckliga – särskilt om de lever med barn. Kvinnor verkar ta på sig mer skuld än män och i debatten håller ett nygammalt ideal på att utkristallisera sig om hur man är en god mor.  Det här är två helt oförenliga perspektiv.
 
Den första och största skulden är Dagisskulden. De flesta föräldrar vill tillbringa så mycket tid som möjligt med sina barn. En kvinna som gör sina ”steg-klättrar-år” behöver oftast lägga mer än 40 timmar på jobbet – allt annat är en illusion. Debattörer och politiker föreslår 40-timmars tak och vissa förskollärare menar att det borde minsann finnas 6-timmars-gränser för att barnen ska må riktigt bra. De flesta föräldrar försöker lösa de långa dagarna. Men för varje uttalande från en expert – som av någon anledning alltid verkar ha vuxna barn – så ökar skulden för att inte göra det rätta. Men den svenska förskolan lyckas ju faktiskt med konsttycket att både vårda, leka och lära. Något som många föräldrar tycker är en utmaning eftersom de inte fixar att jonglera sin Blackberry med fingerfärg på händerna. 
 
Den andra är Matskulden. Den som ger sina barn köttbullar och fiskpinnar får försvara sig, eftersom de inte är vare sig kravmärkta, närodlade eller fria från obegripliga tillsatser. De stackars barnen har inte heller fått vara med i den naturliga gemenskapen i köket och hjälpt till att rulla de små köttbullarna. Ve den som råkar använda den giftiga mikrovågsugnen för att värma kemikaliföreningen i köttbullsskrud. Att skilja matlagningen från modern och hemmet även för de som inte hade råd med en hushållerska var en frihetsrevolution. Den ska tydligen nu bekämpas. Till och med Tuppareware, som var en förenkling för husmodern på 70-talet, säljer nu sina produkter med att ”man-kan-bli-en-bättre-mamma” genom att produkterna möjliggör eget, närodlat potatismos.
 
Den tredje är Myndighetsskulden. Det finns ingen generation mammor som varit så välutbildade som denna. Ändå så ska de inte kunna få fatta egna beslut givet fakta som finns på områden som graviditet och barn. Kejsarsnitt har varit en diskussion under många år. Amning och alkohol är det senaste tydliga exemplet. En mamma som dricker ett par glas vin har en alkoholhalt i mjölken som motsvarar apelsinjuice. Livsmedelsverket har ändrat sin rekommendation och säger att det är ok. Men barnmorskor och bvc-sköterskor idiotförklarar mammorna och ger dem felaktig information eftersom alla kanske inte kan hantera den. Och det är ju olämpligt tycker sköterskorna om mamma luktar alkohol. Med detta resonemang så bör båda föräldrarna avstå från alkohol till dess att barnet flyttat hemifrån. Ska man omyndigförklara föräldrar då får man vara konsekvent.
.
Debatten verkar föras av kvinnor som har fria arbeten. Som kan flexa tider. Mammor som inte ombeds åka till Frankfurt över dagen. Som inte behöver säga upp 250 personer på sin division. Som inte sliter med att hitta internationellt kapital för företagets överlevnad innan de hämtar på dagis.
 
Jag kan lova att det inte är krönikörer, debattörer och politiker som kommer att ta plats i börsbolagens styrelser. Nej, det är kvinnor med ansvar för andra människors möjlighet till försörjning och Sveriges tillväxt, som 10 år efter småbarnsåren ska glida in i ledningsgrupper och styrelserum. Och vi måste ge dem full frihet, flexibilitet och möjlighet att göra sina val utan kvotering av någon sort. Men om debatten om husmorsideal från 50-tal fortsätter så kommer vi att ha lika många kvinnor i näringslivets topp som på den tiden. Och det var nära 0.

Träffade en kvinna på ett mingel som hälsade mig med orden ”Snygg dräkt. Är ni så snyggt klädda på jobbet?”. Jag hade ljus brun (kamelhårsfärgad) dräkt och mörkbrun polo på mig och svarde att departementsledningen är och förväntas vara ganska formellt klädda.

Kommentaren gjorde mig grymt irriterad tills jag kom på vad det var. Kvinnan, som är en aktiv feministisk debattör i näringslivet, hade fällt den kommentar som hon sannolik anklagat män för att fälla i olika sammanhang. Hon gjorde ett klassikt förlöjligande. Hon hade aldrig kommenterat en man med en modern kostym, skjorta med färg utan slips – vilket är jämförbart. Han hade inte ansetts för stilig för att jobba på departementet. För honom är det självklart att bära maktkläder.

Även feminister måste vakta på vad det är de säger!

Idag skriver Maud Olofsson tillsammans med Solveig Ternström på Aftonbladets debattsida om genvägar till jämställdhet. Där kan man även rösta på om vi blir mer jämställad med en flexiblare offentlig sektor. Den som är sugen på att rösta kan även delta i Citys val av månadens Stockholmare där Solveig är en av kandidaterna.

Makt enligt Svenska Akademins ordbok
1 – förmåga; (ngns) möjligheter (att göra l. åstadkomma l. prestera ngt).
2 – kraft(er), styrka; vigör. Därunder bl. a. bildl.: (godt) tillstånd l. skick; blomstring, flor; välstånd; be¬stånd (e α) samt: giltighet, (laga) kraft e β).
3 – förhållande(t) att ngn använder sin förmåga l. sina krafter l. beflitar sig l. bemödar sig.
4 –  i uttr. med l. på Guds makt.
5 –  i uttr. av l. med all makt o. d.
6 –  vikt, betydelse.
7 – förhållande(t) att ngt för uppfattningen framträder på ett massivt l. imponerande sätt, tyngd, mäktighet.
8 –  om ngt som vittnar om l. tänkes innehålla kraft.

Maud beskriver uppriktigt i söndagens agenda hur det är att vara kvinna i maktposition. Margot Wallström och Gudrun Schyman förstärker bilden. Det alla säger är att de vill bli granskade utifrån punkten 1 ovan. Men att punkten 7 gör att det hela tiden jobbar i en uppförsbacke.

För handen på hjärtat. Det är få som kan säga att de tänker på en kvinna när de hör ”framträder på ett massivt eller imponerande sätt, tyngd och mäktighet.”

Igår mötte Maud Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, finansminister Antoinette Sayeh och utrikesminister Olubanke King-Akerele (se bilder i Mauds bildblogg). Efter förra veckans möten med alla manliga politiska och näringslivsföreträdare i Österrike kändes det otroligt häftigt att träffa den kvinnliga delegation av toppolitiker.

Det var intressant att lyssna till hur målinriktade de är med hur de vill förändra landet. Kändes lite som att lyssna till en affärsplan för att återuppbygga ett land. De har kartlagt och identifierat och väljer strategiskt bland insatser som tidigt kan ge stor effekt. Möjligen är detta en kombination av att de mandat som president har och de faktum att alla studerat på universitet som Columbia och Harvard.

Kvinnornas roll är central för ett lands utveckling. Strax efter att delegationen nämnt skriva, läsa räkna så kommer mikrokrediter. Och strax efter det beskriver de behovet av marknadsplaner och exportmöjligheter för små företag. Ett starkt näringsliv är nyckel till tillväxt i landet. Och de är övertygade om att de är kvinnorna som kan göra det.

maud-och-k-gjpeg.JPG 

I kvällens Rakt på med K-G Bergström berättade Maud Olofsson att 70 procent av de kvinnor som tillfrågas att sitta i bolagsstyrelser tackar nej. Andelen män är betydligt lägre.

Det beror antagligen på en rad olika faktorer varför en bred majoritet av kvinnorna avstår, men en av de vanligaste orsakerna som de tillfrågade uppger är att de inte har tid på grund av huvudansvaret för familj och barn.

Idag är könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna 44 procent kvinnor och 56 procent män – vårt mål är en jämn fördelning. Men vägen dit kan kännas lång.

Regeringen tar nu däremot ett litet steg som kommer att förbättra situationen på längre sikt. 500 ambassadörer ska utses. De ska vara kvinnor, antingen som företagare eller med ledande befattningar inom näringslivet. Uppdraget är att vara förebilder och uppmuntra andra kvinnor att starta företag och ta makt i näringslivet.

Det är Storbritannien och Sverige som var för sig gör detta. Forskning visar att just sambandet mellan goda förebilder och framgång för kvinnor i näringslivet är tätt sammankopplat.

Se programmet här
Läs mer om ambassadörsatsningen på www.regeringen.se/foretagande

För några veckor sedan talade Maud på Stockholms Handelskammare. En ny styrelse valdes. 10 män och 2 kvinnor. Måste vara svårt att hitta rätt kompetens till styrelsen. Styrelsen är ju mycket namnkunnig så det är absolut inte det jag vill ha sagt. Men. Det är bistert när inte heller ideella styrelser jobbar med en jämnare könsfördelning. Inte för att de måste utan för att de möjligen bättre speglar samhället och medlemmarna. Som jag tidigare påpekat så är det ju i dessa nätverk som man sedan rekryterar till de tyngre styrelserna och ledningspositionerna. Råkade också se styrelsen för KSSS som har skrapat ihop 2 kvinnor av 15 ledamöter.

Maud brukar påpeka att det ibland är nödvändigt att börja med den generellt kompetenta kvinnan. För om kvinnan är den som ska rekryteras på marginalen så kommer hennes kompetens inte att finnas. Typ ”En kvinnlig rymdtekniker som pratar ryska”. Det är klart att det är svårt att hitta henne och lätt att hävda att ”det fanns ingen kompetent kvinna till den lediga platsen i styrelsen”.

Problemet ligger inte heller enbart hos organisationerna. Jag vet att många kvinnor tackar nej till det som inte anses som ”absoulut nödvändigt”. Dvs jobbet och familjen. Kvinnor måste uppmuntras till att ta del av nätverk utanför sin egen sfär – det är bra både för karriären och för jobbet.

Om 13 dagar blir det lite lättare. Då kommer hushållnära tjänster att kosta hälften så mycket. Då hoppas jag att många fler kvinnor kan byta ut timmarna med tvättmaskinen mot några i maktsfärerna utanför arbetet.  Det kommer att gynna jämställdheten!

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.