You are currently browsing the category archive for the ‘Politisk kommunikation’ category.

Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram kvinnliga företagsambassadörer som ska ”inspirera ungdomar och andra som är nyfikna på entreprenörskap och uppmuntra dem att förverkliga sina idéer”. I sin marknadsföring har Tillväxtverket frågat Näringsminister Maud Olofsson om de får använda hennes namn i sin informationskampanj. Detta har godkänts och i en radiojingel kan således Olofssons namn höras. Man kan ju fundera på vilken kritik som kunde ha uppkommit om inte ens Näringsministern själv hade velat engagera sig för att värva Näringslivsambassadörer?

Att Tillväxtverket är myndighet med egen budget verkar inte alla Socialdemokrater begripa och riksdagsledamoten Peter Hultkvist tycker till och med att  Tillväxtverkets informationskampanj bör behandlas av riksdagens konsitutionsutskott. Frågan är om inte detta är det enda som är i närheten av att vara skandal här.

Annons

Mona Sahlin (s) ska tydligen toppa Socialdemokraternas riksdagslista i Stockholms stad i valet 2010, vilket ses som någon form av räddning enligt vissa bloggare.

Frågan är hur Stockholms väljare kommer att ta emot budskapet att

De rika storstäderna ska bidra mer med pengar till de regioner där det inte finns lika mycket intäkter. Stödet ska inte fördelas lika utan där behovet är störst, ska man få mest.

Det kommunala utjämningsystemet ska alltså förändras så att kommunerna framförallt i Stockholmsregionen ska omfördela ännu mer av sina skatteintäkter till andra delar av landet. Dessutom vill Sahlin uppmuntra kommuner till att slösa. Ju mer behov man har, desto mer i intäkter från skatteutjämningssystemet ska man få.

Det ska bli kul att se hur väljarna i Stockholm reagerar inför detta budskap. Det är en väldigt djärv strategi, om inget annat.

Frågan om nätneutralitet har väckts i lite olika sammanhang. Den svenska regeringen gav i juni i år PTS i uppdrag att titta på öppenhetsbegreppet [ PDF]. För att komplettera detta arbete har andra grupper gett sig i kast med likartade arbeten, framförallt werebuild.eu och Juliagruppen. Dessutom kan jag nämna ourvisbyagenda.eu som har engagerat sig i Visby-rapporten. Det är kul att se att IT-politiken väcker ett sådant stort intresse.

PTS ska rapportera till regeringen senast den 30 november och Näringsdepartementet inbjuder nu till ett seminarium om öppna nät eftermiddagen den 28 oktober. Plats och exakt tidpunkt är ännu inte bestämt.

Vi ser framför oss en bred diskussion kring nätneutralitet och öppenhet, där vi kan få argument för såväl mot belysta. PTS kommer också att kort redogöra för sitt arbete, men även lyssna på de argument som framförs och därmed finns möjlighet att kunna ge input till rapporten. PTS uppdrag är dock fastställt av regeringen och PTS kan inte gå utöver detta, oavsett hur bra argument som framförs. Dessa diskussioner kan i så fall vara av intresse för infrastrukturminister Åsa Torstensson som kommer att närvara tillsammans med tjänstemän från Regeringskansliet.

Alla som vill vara med och tala anmodas anmäla intresse till mig via det här formuläret. Jag vill veta namn och eventuell organisation som ni företräder. Jag vill också veta ungefärligt vad ni tänker prata om. Därefter kommer jag sätta samman ett program för seminariet. Om det visar sig att det finns 30 personer som alla vill prata om en sak, kan det bli så att jag ger dessa 30 personer i uppdrag att själva samordna sig under en punkt.

Ni som bara vill vara med och lyssna måste också anmäla er. Eftersom jag inte ännu vet vilken lokal vi kommer att vara i, vet jag inte heller hur många som får plats. Därför är (tidig) anmälan viktig. Vi kommer dock att hålla till i Stockholm och jag hoppas att vi kan webb-sända evenemanget.

UPPDATERING
Tiden är bestämd till kl 14-17 och vi kommer att hålla till i Rosenbad. Vi kommer också ha en förhållandevis stor lokal så sannolikt kommer alla som vill komma få plats.

UPPDATERING 2
”Bengt”, du får gärna höra av dig igen med uppgift om ditt efternamn och epostadress.

UPPDATERING 3 ver 2
Programmet är nu klart och ser ut så här:

14.00 Välkomsthälsning,
Åsa Torstensson, infrastrukturminister

14.05 Vad diskuteras, vad är problemen?
Patrik Fältström, Cisco

14.25 Hur ser PTS uppdrag och arbete ut?
Mattias Viklund, enhetschef  på Marknadsanalys, PTS

14.40 Vad säger konkurrensrätten och Konkurrensverket?
Staffan Martinsson, Konkurrensverket

14.55 Paus

15.10 Förutsätter Internet nätneutralitet…
Karin Ajaxon och Isobel Hadley-Kamptz, Juliagruppen och Anders Holmström, We Rebuild.EU

15.30 … eller hotas framtidens Internet av nätneutralitet?
Johnny Munkhammar, Forskningschef, European Enterprise Institute

15.50 Vad diskuteras bland operatörerna?
Claes-Göran Sundelius, TeliaSonera
Carl-Johan Rydén, Industrigruppen för konkurrens i Bredband
Jan Fahlén, Banverket ICT
Christer Lannerstam, Svenska stadsnätsföreningen
Lars Püss, Hitnet

16.15 Paneldiskussion med frågor från publiken

17.00 Slut

Det finns fortfarande platser kvar och det är bara att anmäla sig. Var vänlig notera att anmälan är obligatorisk. Lokalen är Rosenbads konferenscenter med ingång från Drottninggatan 1. Evenemanget kommer också att Webb-sändas. Detaljer om hur man kan ta del av detta kommer att publiceras dels här, men också på regeringens webb-sida.

UPPDATERING 4
Stefan Görling kommer att vara samtalsledare för seminariet.

UPPDATERING 5
Det är nu klart att Konkurrensverkets representant blir Staffan Martinsson.

UPPDATERING 6
Seminariet sänds på nätet på följande adress:
http://www.regeringen.se/sb/d/12260/a/134302

UPPDATERING 7
Dokumentation från seminariet finns här.

EU-parlamentarikern Jan Andersson skriver på sin blogg följande:

Regeringens förslag om skattesänkningar till pensionärerna är inget annat än ett hån.

När han konfronteras med det faktum att de socialdemokratiska regeringarna under 1994-2006 inte sänkte skatten en enda gång för pensionärer, medan Alliansregeringen nu gör det för andra gången svarar han:

Vad jag vänder mig mot att skatten för pensionärer är betydligt hägre än för förvärvsarbetande i samma inkomstläge.

Gärna en skattehöjning för pensionärerna, bara andra grupper får en ännu högre skattehöjning!

Sällan har väl Margaret Thatcher känts så aktuell som nu:

”What the honorable member is saying is that he would rather have the poor poorer provided the rich where less rich! That way you will never create wealth for better social services…As long as the gap is smaller they rather have the poor poorer!”

Eller som i Jan Anderssons fall:

Du föredrar att pensionärerna får mindre pengar att röra sig med, så länge de yrkesverksamma får ännu mindre!

När tabloidpressen ska förhålla sig till nationalekonomi blir det inte alltid helt rätt. I många fall blir det till och med väldigt fel, vilket dagens artikel i Expressen är ett exempel på.

De har fått tag på en OH-presentation från Finansdepartementet där det framgår att jobbskatteavdraget leder till att den s.k. reservationslönen sänks, vilket innebär nivån för vilken en person är villig att ta ett jobb. Ett före detta statsråd som har en hög avgångsersättning som dessutom minskar med eventuella inkomster har en mycket hög reservationslön, eftersom den nya lönen måste vara ännu högre än den förra. Å andra sidan, en person som inte har några inkomster alls och som riskerar svälta har en mycket låg reservationslön.

Vad har då detta med Alliansregeringens jobbskatteadrag att göra? Jo, eftersom den är riktad mot låg- och medelinkomsttagare i första hand innebär den att en låginkomsttagare får behålla mer av sin lön efter skatt. Detta gör att en person som idag går på a-kassa kan få det ekonomiskt bättre ställt genom att ta ett lågavlönat jobb eftersom lönen efter skattesänkningen är högre än vad a-kassan ger. Dessutom finns det en massa andra positiva effekter av att folk får riktiga arbeten.

Jobbskatteavdraget gör att fler personer kommer att ta riktiga jobb, få det bättre ekonomiskt ställt och få en bättre långsiktig ekonomisk utveckling.

Detta får Expressen det att låta som om det vore en skandal och Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Tomas Östros rasar.

Begreppet reservationslön ingår i A-nivån i nationalekonomi. Östros är fil. lic i nationalekonomi och det verkar som om han inte alls begriper begreppet:

Det här är bevis för att de i interna sammanhang är öppna med att det handlar om att sänka lönerna

En sänkt reservationslön innebär inte alls att lönerna sänks. Tvärtom. Den person som pga. jobbskatteavdraget accepterar ett jobb gör detta av fri vilja. Alltså får han/hon det bättre ställt. Annars hade han/hon inte gjort detta val.

Det finns väl egentligen tre olika alternativ som kan förklara Östros agerande:

1) Han har glömt bort hela sin utbildning, vilket förefaller oroväckande om han är Socialdemokraternas finansministerkandidat
2) Han är ohederlig och pratar mot bättre vetande
3) Han är korkad

Var god välj.

Frågan är om Socialdemokratarna i själva verket vill höja reservationslönerna, dvs. att det ska bli mindre lönsamt att jobba och mer lönsamt att gå på bidrag. Ganska mycket av deras politik innebär ju faktiskt det. Det om något borde resultera i tabloidpressens uppmärksamhet.

Socialdemokraterna säger att de inte vill använda TV-reklam därför aNy bild (18)tt det leder till smutskastning och att man importerar vanor från USA. Däremot har de inga problem med att själv bedriva smutskastning. Studera den bifogade bilden som kommer från en annons i dagens Metro. Finns det något annat parti som kommer i närheten av samma lågvattenmärke. Bortsett från den låga nivån, är det även en annan idé man har knyckt från USA, nämligen att låta närstående organisationer bedriva smutskastningen ifråga. Nu är det LO som står för annonsen, vilket gör att Ulvskog och Sahlin kan säga att de inte har med saken att göra.

Socialdemokratiska hyckleriet känner inga gränser helt enkelt.

Uppdatering:
Se även Expressen och Stefan Olsson.

Den här affischen från Vänsterpartiet såg jag i morse på ett elskåp utanför departementet och jag får säga att jag blev överraskad av det ärliga budskapet. Jag kände till att Vänsterpartiet (och Socialdemokraterna) kraftigt ville göra det dyrare att anställa ungdomar. De bägge partierna vill mer än dubblera arbetsgivaravgifterna från strax under 16 % till över 32 %!

Men jag blev förvånad över att man verkligen vill göra det till en valfråga. Tycker man att ungdomsarbetslösheten inte är tillräckligt hög?

Via Johan kom jag in på bloggen Utrikesbulletinen som visar en en oerhörd märklig drift av Javier Solana. Bloggen sägs vara den officiella socialdemokratiska utrikesbloggen, men helt övertygad om att bloggen var en fejk letar jag efter den officiella bloggen. Minst sagt förvånad blir jag när jag på socialdemokraternas webb-sida hittar Utrikesbulletinen länkad.

Bilden som visar Solanas något mörka tänder och med texten ”Stimorol for real decision makers” är mycket märklig.

Ursäkta mig Urban Ahlin et consortes, hur tänkte ni nu?

Skärmdump på Utrikesbulletinen finns här om utifall bilden försvinner.

Stefan Löfven sägs vara upphovsman till ”S we can” tabben. Men departementet kan idag avslöja vilken socialdemokrat som troligen kläckt den käcka idén att importera amerikanska valmöten med läktare bakom talaren.

Håkan Juholt, biträdande partisekreterare dök oväntat upp i Springfield, VA några dagar innan presidentvalet i höstas. Offentligt brukar Socialdemokraterna påpeka att de inspireras av Demokraterna, men Juholt valde John McCains valmöte.

Uppenbart var att Joholt har goda kontakter hos Republikanerna då han blev eskorterad upp på VIP-läktaren. Och kanske var det här idén till Sahlins läktare i Västerås föddes?

Själv gillar jag tanken med människor bakom talaren som kan ge fin inramning och bra bilder. Men kanske inte utomhus, vintertid med snålblåst och minusgrader. Å andra sidan -en temperaturmätare på känslan i det Socialdemokratiska partiet?

nyc-och-wdc-2008-045

Kanske foto för att visa partiledaren?

nyc-och-wdc-2008-0441

Dick Erixon bloggar om läktaren här.
Widar Andersson skriver här.

Mycket har sagts om Obamas talekonst den senaste tiden. Den som är intresserad av att läsa en klassisk analys av vilka retoriska figurer som återkommer i den 44:e presidentens tal rekommenderas artikeln ”Man of his words” i Financial Times häromveckan. Bara att skriva ut och ta med sig hem för läsning i helgen.

obama1Idag är det tre dagar kvar tills Barack Obama installeras som USA:s 44:e president. Kampanjen som ledde honom fram till vita huset var rekordlång. Och många är de som försökt att knäcka framgångskoden. Budskapet, strategierna och kampanjmetoderna, inte minst hur man använde Internet, har alla lyfts fram som förklaringar.

Och visst är det nog så. Men något som många tycks förbigå är något så simpelt som stämningen i kampanjen.

För faktum är att Obama, till skillnad från sina konkurrenter, lyckades genomföra sin 21 månader långa kampanj utan några större uppslitande avhopp eller offentliga gräl mellan nyckelpersoner.

I Times ”Person of the year”-intervju med Obama får han just frågan om vad i hans ledarskap som är så framgångsrikt. Och även om alla försök att själv definiera sin storhet ska tas med en stor nypa salt är svaret intressant.

I don’t think there’s some magic trick here. I think I’ve got a good nose for talent, so I hire really good people. And I’ve got a pretty healthy ego, so I’m not scared of hiring the smartest people, even when they’re smarter than me. And I have a low tolerence of nonsense and turf battles and game-playing, and I send that message very clearly. And so over time, I think, people start trusting each other, and they stay focused on mission, as opposed to personal ambition or grievance. If you’ve got really smart people who are all focused on the same mission, then usually you can get some things done.

Strategierna, budskapen och förmåga att navigera sig i medielandskapet är alla viktiga ingredienser för att nå ända fram. Men kanske är det så att den som till allt det lägger något så simpelt som en kampanjs kultur kommer ett viktigt steg närmare att knäcka koden till den framgångsrika politiska kampanjen.

Per Gudmundson på Svenska Dagbladets ledarredaktion uppmärksammar att den socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin i lördags deltog i en demonstration där stöd för Hamas och Hizbollah förekom, samt att den israeliska flaggan brändes.

Det är givetvis katastrofalt med ett stort civilt lidande som nu förekommer på Gaza-remsan, men det måste ändå, förmodar jag, kännetecknas som anmärkningsvärt att en socialdemokratisk partiledare och statsministerkandidat deltar i en demonstration där stöd för att slutföra Hitlers judeutrotning förekommer, direkt eller indirekt.

Igår kom förklaringen till varför Socialdemokraterna nyligen har börjat prata om varför tonnageskatten är viktig:

[Tonnageskatt] är dessutom en fråga som man bara driver när man sitter i opposition. 

Citat Claes-Göran Brandin (s), ledamot av riksdagens trafikutskott, anförande 120 .

Den förra finansministern Bosse Ringholm skriver i en interpellation:

Trots den pågående jobbkrisen har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att tidigarelägga större infrastrukturprojekt som kan ge sysselsättning åt personer som riskerar arbetslöshet.

Ehrm, bortsett från att regeringen under 2009 och 2010 satsar 10 miljarder kronor extra på bl.a. en närtidssatsning över hela landet, en satsning som råkar vara den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition och som syftar till att få igång projekt som den socialdemokratiska regeringen inte finansierade?

Eller tyckte du att det var enklare att skriva interpellationen utan att kolla upp besvärliga saker, som verklighet och fakta typ?

Nyamko Sabuni är med rätta lite irriterad över att Mona Sahlin har kritiserat den borgerliga regeringen för att Sverige har tappat i Gender Gap Index. Irritationen bygger på att Sahlin själv satt i socialdemokratiska regeringar under den granskade perioden 1998–2006. I Mona Sahlins pressmeddelande kan man läsa:

Vi kommer att föra en hård opposition mot den moderatledda regeringens ojämställda politik. Effekterna av två år med regeringen Reinfeldt syns redan. Vi har under den moderatledda regeringen trillat ner till tredjeplatsen på World Economic Forums lista gällande Gender Gap Index 2008. Tidigare år har Sverige alltid legat på första plats

Detta är så klart en praktblunder. Men det borde inte behövt ske. Om man läser lite längre ner i samma pressmeddelande från Socialdemokraterna kan man läsa:

– Den nuvarande regeringen har inget grepp om vad jämställdhet är. Man har ingen idé om hur man ska förändra de strukturer som ligger till grund för ojämställdheten. World Economic Forum lista gällande Gender Gap Index från 2006 visar på en utveckling som regeringen borde ta på större allvar.

Ursäkta, men borde inte någon klocka ha ringt här? Någon på Sveavägen 68 har alltså skrivit ett pressmeddelande där det klart framgår att indexet är från 2006 utan att reflektera över att det råkar vara samma år som Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan 1920-talet och att man samtidigt förlorade regeringsmakten? Och gissningsvis läser i alla fall Sahlin de pressmeddelanden som hon lånar ut sitt namn till, och hon reagerar inte heller över årtalet!

Hallå? Någon hemma…?

Ibland, inte alltid, i regeringsställning känns det som att ingen är ens vän. Att alla kräver mer eller är emot. Nu blir det ändring på det. Alliansens vänner såg dagens ljus idag. Vi ska göra vårt bästa för att vara goda vänner tillbaka. Alla behöver riktiga vänner, även en regering.  

Se webb och bli med här

Varför skrivs det inga stora tal i Sverige längre, frågades på ett seminarium om det amerikanska valet häromdagen. Ja, efter att ha sett Obamas smått magiska tal i Manassas dagen före presidentvalet så känns svensk politisk talekonst onekligen något blek.

Å andra sidan är väl frågan om den någonsin har varit så stark? Vilka politiska milstolpar har egentligen satts ned genom tal i Sverige? Vilka svenska politiker har genom ett tal fött bevingade ord, lanserat bärande anekdoter eller fått en hel rörelse att ställa sig upp? Jo, visst finns det tal som lanserat bevingade citat, som Schymans ”talibantal” 2001 och Mauds ”ivriga bävrar” 2004. Men så värst många är de väl ändå inte?

Tal som kommunikationsform tycks i Sverige helt enkelt ha en annan funktion än i USA. Här tycks de odödliga citaten snarare födas någon annanstans. Här är utspel och presskonferenser på många sätt vad talen är för amerikansk politik. Så kanske är Örebro universitet inne på rätt spår när de nu sjösätter ett 3,8 miljonersprojekt för att studera politiska presskonferenser , även om en del av frågeställningarna känns lite märkliga.

Hur laddar man inför en partiledardebatt? För Mauds del handlar det mycket om att koppla bort och göra någonting annat. Argumenten, siffrorna och oneliners är sen länge på plats. Under morgonen har hon istället tränat på gym och varit ute i höstsolen. 

Partiledarna i Alliansen träffades också för att bolla några ingångar under eftermiddagen. Man undrar ju hur förberedelserna ser ut på den andra sidan? Om två sitter utan den tredje eller om alla tre sitter tillsammans? Knappast troligt då kommunikationen de emellan tycks skötas brevledes.

Alliansledarna är laddade, tycker att det ska bli kul att möta en opposition som är så uppenbart splittrade. Jag är mest nyfiken på hur Ohly kommer att agera. Ska han skälla både på oss och Sahlin lär deras lag ha något av ett tvåfrontskrig att hantera, och det kan ju aldrig sluta lyckligt. 

Vill också passa på att tipsa om lite helgläsning. Washington Post gräver ner sig i den lokala organiseringen av presidentkandidaternas kampanjer. Intressant och värdefullt för alla som funderar på vinnande valorganisationer inför 2010.  Du hittar texten här.

För oss som försöker sköta jobbet den vakna delen av dygnen är det omänskligt svårt att samtidigt följa Demokraternas pågående konvent. Men det finns nördknep.

MSNBC sänder dygnet runt direkt från Denver – även med en del intressanta analyser under svensk dagtid. Maud hade först tänkt att åka till Denver, men med ett land att sköta och en budget att förhandla fick vi avstå den här gången.

Centerpartiet på plats med miljöminister Andreas Carlgren och partisekreterare Anders Flanking.
Anders livebloggar från konventet här.

Noterade att även Mona Sahlin väljer att besöka Demokraternas konvent. Det är ett intressant val då hon har ett annat eget systerparti i USA – social democrats.

Men Sahlin kanske inte vill förknippas med de, trots att de tycks ingå i samma internationella organisation. Du hittar deras webbsida här.

Som avkoppling från budgetpapper kommer här ett boktips för en bredare publik.

 ”The road to the White House 2008” av Stephen Wayne. Boken utger sig för att vara en komplett guide över moderna amerikanska presidentvalskampanjer.

Som en av de främsta forskarna på presidentval borde Wayne ha någonting att bidra med för att fördjupa bilden. Detta är dessutom hans tionde bok i samma ämne. Köp på amazon.com. Återkommer med en recension.

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.