You are currently browsing the category archive for the ‘Socialdemokraterna’ category.

De rödgröna har idag lämnat in sin motion som svar på Alliansregeringens IT-proposition.

En pikant förslag i deras motion går ut på att det statliga aktiebolaget Teracom nämns som lämplig aktör att överta TeliaSoneras kopparnät i Sverige eftersom ”Teracom erbjuder även öppna bredbands- och fastighetsnät” som de skriver i motionen. Gissningsvis är den rödgröna oppositionen inte särskilt uppdaterade på vad som händer på IT-sidan eftersom Teracom redan i höstas sålde hela verksamheten för 1 krona till CSIT och tvärt emot vad de rödgröna säger, inte längre bedriver ”öppna bredbands- och fastighetsnät”.

Ungefär 1,4 miljarder skattekronor plöjdes ned i Teracoms bredbandsprojekt under socialdemokratisk ledning, och Teracom misslyckades att få lönsamhet i det hela, enligt Computer Sweden som har granskat projektet. Detta förhindrar dock inte Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartiet från att vilja att de ska försöka igen.

Man kan ju ställa sig frågan hur mycket Socialdemokraternas nya försök kommer att kosta skattebetalarna.

Fast vad ska man förvänta sig när en av deras ledare menar att en rödgrön infrastrukturminister inte ska syssla med IT-frågor?

Annonser

Tillväxtverket har fått i uppdrag att ta fram kvinnliga företagsambassadörer som ska ”inspirera ungdomar och andra som är nyfikna på entreprenörskap och uppmuntra dem att förverkliga sina idéer”. I sin marknadsföring har Tillväxtverket frågat Näringsminister Maud Olofsson om de får använda hennes namn i sin informationskampanj. Detta har godkänts och i en radiojingel kan således Olofssons namn höras. Man kan ju fundera på vilken kritik som kunde ha uppkommit om inte ens Näringsministern själv hade velat engagera sig för att värva Näringslivsambassadörer?

Att Tillväxtverket är myndighet med egen budget verkar inte alla Socialdemokrater begripa och riksdagsledamoten Peter Hultkvist tycker till och med att  Tillväxtverkets informationskampanj bör behandlas av riksdagens konsitutionsutskott. Frågan är om inte detta är det enda som är i närheten av att vara skandal här.

Mona Sahlin (s) ska tydligen toppa Socialdemokraternas riksdagslista i Stockholms stad i valet 2010, vilket ses som någon form av räddning enligt vissa bloggare.

Frågan är hur Stockholms väljare kommer att ta emot budskapet att

De rika storstäderna ska bidra mer med pengar till de regioner där det inte finns lika mycket intäkter. Stödet ska inte fördelas lika utan där behovet är störst, ska man få mest.

Det kommunala utjämningsystemet ska alltså förändras så att kommunerna framförallt i Stockholmsregionen ska omfördela ännu mer av sina skatteintäkter till andra delar av landet. Dessutom vill Sahlin uppmuntra kommuner till att slösa. Ju mer behov man har, desto mer i intäkter från skatteutjämningssystemet ska man få.

Det ska bli kul att se hur väljarna i Stockholm reagerar inför detta budskap. Det är en väldigt djärv strategi, om inget annat.

EU-parlamentarikern Jan Andersson skriver på sin blogg följande:

Regeringens förslag om skattesänkningar till pensionärerna är inget annat än ett hån.

När han konfronteras med det faktum att de socialdemokratiska regeringarna under 1994-2006 inte sänkte skatten en enda gång för pensionärer, medan Alliansregeringen nu gör det för andra gången svarar han:

Vad jag vänder mig mot att skatten för pensionärer är betydligt hägre än för förvärvsarbetande i samma inkomstläge.

Gärna en skattehöjning för pensionärerna, bara andra grupper får en ännu högre skattehöjning!

Sällan har väl Margaret Thatcher känts så aktuell som nu:

”What the honorable member is saying is that he would rather have the poor poorer provided the rich where less rich! That way you will never create wealth for better social services…As long as the gap is smaller they rather have the poor poorer!”

Eller som i Jan Anderssons fall:

Du föredrar att pensionärerna får mindre pengar att röra sig med, så länge de yrkesverksamma får ännu mindre!

När tabloidpressen ska förhålla sig till nationalekonomi blir det inte alltid helt rätt. I många fall blir det till och med väldigt fel, vilket dagens artikel i Expressen är ett exempel på.

De har fått tag på en OH-presentation från Finansdepartementet där det framgår att jobbskatteavdraget leder till att den s.k. reservationslönen sänks, vilket innebär nivån för vilken en person är villig att ta ett jobb. Ett före detta statsråd som har en hög avgångsersättning som dessutom minskar med eventuella inkomster har en mycket hög reservationslön, eftersom den nya lönen måste vara ännu högre än den förra. Å andra sidan, en person som inte har några inkomster alls och som riskerar svälta har en mycket låg reservationslön.

Vad har då detta med Alliansregeringens jobbskatteadrag att göra? Jo, eftersom den är riktad mot låg- och medelinkomsttagare i första hand innebär den att en låginkomsttagare får behålla mer av sin lön efter skatt. Detta gör att en person som idag går på a-kassa kan få det ekonomiskt bättre ställt genom att ta ett lågavlönat jobb eftersom lönen efter skattesänkningen är högre än vad a-kassan ger. Dessutom finns det en massa andra positiva effekter av att folk får riktiga arbeten.

Jobbskatteavdraget gör att fler personer kommer att ta riktiga jobb, få det bättre ekonomiskt ställt och få en bättre långsiktig ekonomisk utveckling.

Detta får Expressen det att låta som om det vore en skandal och Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Tomas Östros rasar.

Begreppet reservationslön ingår i A-nivån i nationalekonomi. Östros är fil. lic i nationalekonomi och det verkar som om han inte alls begriper begreppet:

Det här är bevis för att de i interna sammanhang är öppna med att det handlar om att sänka lönerna

En sänkt reservationslön innebär inte alls att lönerna sänks. Tvärtom. Den person som pga. jobbskatteavdraget accepterar ett jobb gör detta av fri vilja. Alltså får han/hon det bättre ställt. Annars hade han/hon inte gjort detta val.

Det finns väl egentligen tre olika alternativ som kan förklara Östros agerande:

1) Han har glömt bort hela sin utbildning, vilket förefaller oroväckande om han är Socialdemokraternas finansministerkandidat
2) Han är ohederlig och pratar mot bättre vetande
3) Han är korkad

Var god välj.

Frågan är om Socialdemokratarna i själva verket vill höja reservationslönerna, dvs. att det ska bli mindre lönsamt att jobba och mer lönsamt att gå på bidrag. Ganska mycket av deras politik innebär ju faktiskt det. Det om något borde resultera i tabloidpressens uppmärksamhet.

Thomas Bodström har publicerat ett diagram från Riksdagens utredningstjänst som visar vilka inkomstgrupper som har fått högst disponibel inkomst tack vare regeringens jobbskatteavdrag.

Hela befolkningen är i diagrammet indelad i inkomstdeciler, vilket innebär att befolkningen är indelad i tio lika stora grupper. I decilgrupp 1 återfinns de 10 % med lägst inkomst, under 93 700 kronor per år. Dessa individer är till antalet lika många som tjänar över 460 500 kr, som råkar vara de 10 % med högst inkomst.

Vad säger då diagrammet? Tja, det bekräftar i stort sett jobbskatteavdragets syfte, att premiera arbete och öka arbetsutbudet.

Den första inkomstdecilen som i kronor räknat har fått en ganska blygsam sänkning har en månadslön på 7 800 kr eller lägre, och består förmodligen i stor utsträckning studenter som jobbar deltid. De som har heltidsjobb återfinns i decilgrupp 5 eller högre och det är också de som får skattesänkningarna i störst utsträckning. Jag har svårt att se att detta skulle vara särskilt konstigt. En sjuksköterska med en genomsnittslön på 23 000 kr befinner sig i inkomstdecilgrupp 6 och har fått betydande skattesänkningar. En gymnasielärare med 25 000 kr i månadslön återfinns i inkomstdecilgrupp 7 och har också fått betydande skattesänkningar.

Frågan är vilket syfte som Bodström egentligen har med att publicera diagrammet. Tycker han att det är fel att sjuksköterskor får mer pengar i plånboken? Det är svårt att veta, men misstanken ligger nära till hands.

Dessutom bör man ju även titta på skattesänkningar som procent av inkomst. I förra budgetpropositionen fanns en sådan uträkning där det framgår att ett vårdbiträde i år betalar 23,1 % av sin inkomst i skatt. Under den socialdemokratiska regeringens sista år betalade han/hon 28,9 % i skatt, vilket är en skattesänkning på 5,8 procentenheter, eller 1 102 kr i månaden. En läkare har fått 3,6 procentenheter lägre skatt; Se diagrammen nedan. Sid 23 i Budgetpropositionen för 2009 [PDF].

Förslaget om höjda banavgifter för tågen har orsakat en hel del diskussioner och kritik, framförallt från dem som per automatik är motståndare till allt som regeringen föreslår, men även från liberala tidningar som Expressen och UNT vilket är mer förvånanande.

I dagsläget har Sverige Europas lägsta banavgifter efter Norge och det kostar lika mycket för tågoperatörerna att köra på spåren oavsett var och när man kör. Samtidigt finns det kapacitetsbrist på spåren; det är alltså fullt delar av dygnets timmar. Vad innebär då detta i praktiken? Jo, att det inte finns några ekonomiska incitament för operatörerna att köra tågen effektivt.

Det som regeringen nu gör är att vi öppnar upp spåren för konkurrens eftersom vi tror att när en marknadsaktör tvingas att konkurrera sporras man till att bli mer effektiva och att erbjuda bättre och billigare tjänster. Samtidigt prissätter vi spåren mer effektivt. Detta gör att en effektiv operatör som lyckas fylla sina tåg (antingen med gods eller människor) naturligtvis kommer att få bättre betalningsförmåga och kan betala bättre för att få utnyttja spårkapaciteten. Tåg som är tomma kommer då att tvingas åka när det finns mer ledig spårkapacitet. Detta gör att vi kan utnyttja vår spår mer effektivt och vi får fler aktörer som kommer att tvingas att erbjuda bättre och billigare tjänster. Detta gör tågresandet mer attraktivt vilket förhoppningsvis kommer att leda till att fler väljer tåget. De ökade banavgifterna kommer att gå tillbaka till Banverket och innebär ytterligare förstärkningar för drift- och underhåll vilket minskar förseningar och ökar kapaciteten ytterligare.

Tilläggas kan att inte ens SJ tror att ökade banavgifter leder till höjda biljettpriser!

Uppdatering
Se även Fredrik Thurfjells inlägg som räknar på ett exempel på vad fördubblade banavgifter kan leda till, nämligen ett höjt biljettpris mellan Stockholm och Göteborg med ungefär 2 kr!

Socialdemokraterna säger att de inte vill använda TV-reklam därför aNy bild (18)tt det leder till smutskastning och att man importerar vanor från USA. Däremot har de inga problem med att själv bedriva smutskastning. Studera den bifogade bilden som kommer från en annons i dagens Metro. Finns det något annat parti som kommer i närheten av samma lågvattenmärke. Bortsett från den låga nivån, är det även en annan idé man har knyckt från USA, nämligen att låta närstående organisationer bedriva smutskastningen ifråga. Nu är det LO som står för annonsen, vilket gör att Ulvskog och Sahlin kan säga att de inte har med saken att göra.

Socialdemokratiska hyckleriet känner inga gränser helt enkelt.

Uppdatering:
Se även Expressen och Stefan Olsson.

Den här affischen från Vänsterpartiet såg jag i morse på ett elskåp utanför departementet och jag får säga att jag blev överraskad av det ärliga budskapet. Jag kände till att Vänsterpartiet (och Socialdemokraterna) kraftigt ville göra det dyrare att anställa ungdomar. De bägge partierna vill mer än dubblera arbetsgivaravgifterna från strax under 16 % till över 32 %!

Men jag blev förvånad över att man verkligen vill göra det till en valfråga. Tycker man att ungdomsarbetslösheten inte är tillräckligt hög?

Apropå dagens DN debatt, som Henrik redan skrivit om, finns dessutom anledning att påminna om vad Sahlins tänkta samarbetspartner i miljöpartiet – Peter Eriksson – skrev på samma debattsida så sent som för några månader sedan:

Vi har kommit till slutsatsen att det inte är rimligt att gå till val på vare sig kraftigt höjda inkomstskatter eller en återinförd förmögenhetsskatt.

Vänsteroppositionen har beslutat att inte ha någon arbetsgrupp kring skattepolitiken. Skulle de haft en så tycks det finnas en del att prata om.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och ekonomiska talesman Thomas Östros skriver på DN Debatt idag att det behövs 5 miljarder kronor i skattehöjningar för att ta Sverige ur krisen, bland annat för att sänka ungdomsarbetslösheten.

Vi befinner oss mitt i en internationell ekonomisk kris av oerhörda proportioner. Att tro att fem miljarder kronor kommer att göra skillnad, är en smula naivt. Den hälsosamma ekonomisten påpekade i december förra året att kronförsvagning, lägre räntor och automatiska stabilisatorer motsvarar ett krispaket på över 420 miljarder kronor. Thomas Östros som är fil. lic. i nationalekonomi tror alltså att höjda skatter på 5 miljarder kronor kommer att ta Sverige ur krisen. Jag vet inte vad Östros lärde sig på Uppsala universitet, men jag kan nog konstatera att jag gjorde ett klokt val att istället läsa nationalekonomi vid Lunds universitet.

Men om vi nu ponerar att 5 miljarder kronor faktiskt gör skillnad, som den socialdemokratiska duon hävdar.  Varför vill ni då chockhöja arbetsgivaravgifterna för ungdomar med 5,6 miljarder kronor om året*? Vad tror ni att det får för effekt på ungdomsarbetslösheten?

*=Källa: Den socialdemokratiska skuggbudgeten som är lagd i riksdagen (2008/09:Fi270).

Via Johan kom jag in på bloggen Utrikesbulletinen som visar en en oerhörd märklig drift av Javier Solana. Bloggen sägs vara den officiella socialdemokratiska utrikesbloggen, men helt övertygad om att bloggen var en fejk letar jag efter den officiella bloggen. Minst sagt förvånad blir jag när jag på socialdemokraternas webb-sida hittar Utrikesbulletinen länkad.

Bilden som visar Solanas något mörka tänder och med texten ”Stimorol for real decision makers” är mycket märklig.

Ursäkta mig Urban Ahlin et consortes, hur tänkte ni nu?

Skärmdump på Utrikesbulletinen finns här om utifall bilden försvinner.

Per Gudmundson på Svenska Dagbladets ledarredaktion uppmärksammar att den socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin i lördags deltog i en demonstration där stöd för Hamas och Hizbollah förekom, samt att den israeliska flaggan brändes.

Det är givetvis katastrofalt med ett stort civilt lidande som nu förekommer på Gaza-remsan, men det måste ändå, förmodar jag, kännetecknas som anmärkningsvärt att en socialdemokratisk partiledare och statsministerkandidat deltar i en demonstration där stöd för att slutföra Hitlers judeutrotning förekommer, direkt eller indirekt.

Igår kom förklaringen till varför Socialdemokraterna nyligen har börjat prata om varför tonnageskatten är viktig:

[Tonnageskatt] är dessutom en fråga som man bara driver när man sitter i opposition. 

Citat Claes-Göran Brandin (s), ledamot av riksdagens trafikutskott, anförande 120 .

Den förra finansministern Bosse Ringholm skriver i en interpellation:

Trots den pågående jobbkrisen har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att tidigarelägga större infrastrukturprojekt som kan ge sysselsättning åt personer som riskerar arbetslöshet.

Ehrm, bortsett från att regeringen under 2009 och 2010 satsar 10 miljarder kronor extra på bl.a. en närtidssatsning över hela landet, en satsning som råkar vara den enskilt största satsningen på infrastruktur som någonsin gjorts i en budgetproposition och som syftar till att få igång projekt som den socialdemokratiska regeringen inte finansierade?

Eller tyckte du att det var enklare att skriva interpellationen utan att kolla upp besvärliga saker, som verklighet och fakta typ?

Nyamko Sabuni är med rätta lite irriterad över att Mona Sahlin har kritiserat den borgerliga regeringen för att Sverige har tappat i Gender Gap Index. Irritationen bygger på att Sahlin själv satt i socialdemokratiska regeringar under den granskade perioden 1998–2006. I Mona Sahlins pressmeddelande kan man läsa:

Vi kommer att föra en hård opposition mot den moderatledda regeringens ojämställda politik. Effekterna av två år med regeringen Reinfeldt syns redan. Vi har under den moderatledda regeringen trillat ner till tredjeplatsen på World Economic Forums lista gällande Gender Gap Index 2008. Tidigare år har Sverige alltid legat på första plats

Detta är så klart en praktblunder. Men det borde inte behövt ske. Om man läser lite längre ner i samma pressmeddelande från Socialdemokraterna kan man läsa:

– Den nuvarande regeringen har inget grepp om vad jämställdhet är. Man har ingen idé om hur man ska förändra de strukturer som ligger till grund för ojämställdheten. World Economic Forum lista gällande Gender Gap Index från 2006 visar på en utveckling som regeringen borde ta på större allvar.

Ursäkta, men borde inte någon klocka ha ringt här? Någon på Sveavägen 68 har alltså skrivit ett pressmeddelande där det klart framgår att indexet är från 2006 utan att reflektera över att det råkar vara samma år som Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan 1920-talet och att man samtidigt förlorade regeringsmakten? Och gissningsvis läser i alla fall Sahlin de pressmeddelanden som hon lånar ut sitt namn till, och hon reagerar inte heller över årtalet!

Hallå? Någon hemma…?

Idag har Maud Olofsson debatterat bl.a. sanktionsdirektivet med socialdemokraten Luciano Astudillo (s) och jag citerar från hans interpellation :

Svenska företagare inom [de kreativa näringarna] har exempelvis sämre konkurrensvillkor än flera av sina europeiska kolleger givet att regeringen har skjutit upp införandet av EU:s sanktionsdirektiv

Jaha, och när skulle EU:s sanktionsdirektiv senast vara infört då? Jo, den 29 april 2006, dvs under den förra socialdemokratiska regeringen!

Ridå…

Länk till dagens interpellationsdebatt

Vad sägs om följande citat från den Socialdemokratiska budgetmotionen ?

Vi menar att en effektiv IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska finnas tillgänglig i hela landet. Därutöver skjuter vi till 50 miljoner kronor för att ge bredband och telefoni till alla.

Det kanske inte per se är fel med stöd till bredband och till telefoni, men ungefär hur mycket "IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet" tror egentligen Socialdemokraterna att man kan få för 50 miljoner kronor?

Enligt PTS senaste rapport är det ca 106 000 hushåll och företag som stod utan tillgång till etablerad eller planerad trådbunden bredbandsinfrastruktur. 50 miljoner kronor utslaget på dessa är under 500 kronor. Enligt Enator kostar det absolut minst 155 kronor/metern för kanalisation och fiber. Alltså, Socialdemokraternas budgetsatsning skulle alltså under mycket snälla antaganden ge som mest lite drygt 3 meter fiber per hushåll och företag som saknar IT-infrastruktur idag!

Åke Hedén kom i sin utredning fram till att närmare 7 miljarder kronor behövs, och då ingår inte accesserna till noderna i den summan.

Frågan som jag dock ställer mig är varför Socialdemokraterna inte satsar mer. De åsidosätter ju redan budgetlagen genom att höja utgiftstaken kraftigt, så varför inte plussa på med en sisådär 5-10 miljarder kronor ytterligare och få till en satsning värd namnet? Den ekonomiska trovärdigheten är ju redan spräckt så det finns ingen anledning att vara blygsam?

Att satsa 50 miljoner kronor för att ge "IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet åt alla" är ju bara löjeväckande.

Efter morgonens tv-debatter om regeringens satsning på sänkta skatter för företag finns det en viktig slutsats att dra. Både Östros och Eneroth bluffar.

 

Låt mig börja från början. Totalt har den här regeringen efter årsskiftet sänkt företagens skatter med 49 miljarder.

 

Vi började med att sänka för de som stod längst ifrån jobben. Unga, långtidsarbetslösa, sjukskrivna, äldre och invandrare. En satsning på totalt 17 miljarder.  

 

Det, tillsammans med regeringens övriga jobbpolitik och allmänt gott ekonomiskt läge har lett till att utanförskapet nu minskat med 175.000 personer.

 

Nu har vi råd att gå vidare. Det är tack vare det minskade utanförskapet som vi nu kan genomföra en generell sänkning utan tak och utan gräns. Om utrymme finns kan vi gå vidare.

 

Östros och Eneroth argumenterar för deras undantag på 5 procent för vissa företag. En reform som bevisligen inte ledde till några nya jobb. Men problemet med herrarnas argumentation är att den är en bluff. I socialdemokraternas senaste budget har de inte budgeterat för sitt eget undantag.

 

Man måste skilja på retorik och verklig politik från socialdemokraterna. Desstuom, alla som kan räkna ser snabbt att 49 miljarder är mer än knappt 5 som oppositionen håller fast vid.   

Idag har de fyra partiledarna i Alliansen presenterat ett förslag om sänkt skatt för pensionärer, med mellan 2 300 – 3 500 kronor om året. Reaktionen från PRO blev följande:

Vårt krav är att beskattningen av pensionärer ska jämställas med beskattningen av löntagarna. Det här är inte ens i närheten av det.

I Socialdemokraternas budgetalternativ i höstas föreslogs en skattesänkning med 2 000 kr om året, dvs. klart under den borgerliga regeringens alternativ, och då lät det så här:

Pensionärernas Riksorganisation, PRO, välkomnar att det största riksdagspartiet nu anammat synsättet att pensionärer ska betala samma skatt som löntagare.

Lojalt mot Socialdemokraterna: Javisst.
Konsekvent: Nja, inget vidare.