You are currently browsing the category archive for the ‘Uncategorized’ category.

viDet svenska EU-ordförandeskapet rycker allt närmare. I senaste Vi, som kommer ut i dagarna, kan ni läsa om Mauds och den svenska regeringens förberedelser. Allt skildrat av Anita Kratz som tidigare i vår följde med Maud på en resa till London för möten med bland andra Nick Clegg och Peter Mandelson. Och på omslaget återfinns ännu en centerledare – Karin Söder.

NeoNästa vecka kommer nya Neo ut. Ett nummer som inleds med Håkan Tribells intervju med Maud. Allt under rubriken Från maktskifte till värderingsskifte. Och med ett avslöjande om vilken mobilsignal Maud har.

Onsdagen den 27 maj följer Neo och Alliansens vänner upp med ett seminarium på temat ”Är Sverige ett annat land efter maktskiftet”.

Enligt säkra källor har Michelle Obama och Åsa Torstensson gemensam klädsmak. I bådas garderober återfinns nämligen denna klänning. Återstår att ta reda på vem som var först.

partiledardebatt

Dagens partiledardebatt om det kommande EP-valet bjöd på en del godbitar. Inte minst Peter Erissons attack mot den svenska journalistkåren fick nog många att bli lite förvånade. Självgott hävade Eriksson att ”vi har gjort en egen undersökning eftersom inte en enda journalist i Sverige haft tid.” Efter att ha hört kvaliteten på Miljöpartiets undersökning (som handlade om regeringens klimat- och energipolitik) tror jag vi är många som är glada för att det inte är MP som står för den journalistiska granskningen.

För den som vill läsa en granskning av Miljöpartiets klimatpolitik rekommenderas miljöminister Andreas Carlgrens debattartikel i Expressen häromdagen.

Maria Sveland och P1-programmet Heliga Familjen skapade en hel del debatt förra sommaren. Snart är det dags för en ny säsong. Om några veckor kan ni höra Maud svara på frågor om hur hon kände när beskedet kom att kronprinsessan Victoria ville gifta sig med Daniel Westling, vilken betydelse bröllopet har för svenskt näringsliv och vad som hänt om vi haft en kronprinsessa som velat gifta sig med en annan kvinna.

 

heliga familjen

Och apropå Obama och nya medier kan ni i Sydsvenskan läsa om hur svenska partier, eller snarare moderaterna och socialdemokraterna, använder sig av nya medier.

Obamas intresse för nya medier har väl inte undgått någon. I Time kan ni läsa om hur han nu tar den nya tekniken med sig in i Vita huset och hur det påverkar den övriga administrationen.

I dagens VA kommer Sven Hagströmer till slutsatsen att staten ska bestämma hur börsbolagens styrelser ska se ut. Det är inte rätt väg att gå. Detta är en lång blogg kommentar. Det blev mer en artikel!

Ropen om kvotering av kvinnor till börsbolagens styrelser växer sig allt starkare från de mest märkliga håll. Lagstiftaren tycks behövas just i detta sammanhang. Hela den svenska debatten om jämställdhet på toppnivå i samhället centreras kring någr hundra platser i börsnoterade bolag. För just där är det så symboliskt viktigt att kvinnor kvoteras in att det är värt att skicka alla andra liberala grundvärderingar, som äganderätt och var och ens rätt att få bestämma själv, över styr.
 
Samtidigt hetsar både kvinnor och män i samhällsdebatten om skuld i olika former. Skulden som får kvinnor och även en ny generations män att känna sig allt mer otillräckliga – särskilt om de lever med barn. Kvinnor verkar ta på sig mer skuld än män och i debatten håller ett nygammalt ideal på att utkristallisera sig om hur man är en god mor.  Det här är två helt oförenliga perspektiv.
 
Den första och största skulden är Dagisskulden. De flesta föräldrar vill tillbringa så mycket tid som möjligt med sina barn. En kvinna som gör sina ”steg-klättrar-år” behöver oftast lägga mer än 40 timmar på jobbet – allt annat är en illusion. Debattörer och politiker föreslår 40-timmars tak och vissa förskollärare menar att det borde minsann finnas 6-timmars-gränser för att barnen ska må riktigt bra. De flesta föräldrar försöker lösa de långa dagarna. Men för varje uttalande från en expert – som av någon anledning alltid verkar ha vuxna barn – så ökar skulden för att inte göra det rätta. Men den svenska förskolan lyckas ju faktiskt med konsttycket att både vårda, leka och lära. Något som många föräldrar tycker är en utmaning eftersom de inte fixar att jonglera sin Blackberry med fingerfärg på händerna. 
 
Den andra är Matskulden. Den som ger sina barn köttbullar och fiskpinnar får försvara sig, eftersom de inte är vare sig kravmärkta, närodlade eller fria från obegripliga tillsatser. De stackars barnen har inte heller fått vara med i den naturliga gemenskapen i köket och hjälpt till att rulla de små köttbullarna. Ve den som råkar använda den giftiga mikrovågsugnen för att värma kemikaliföreningen i köttbullsskrud. Att skilja matlagningen från modern och hemmet även för de som inte hade råd med en hushållerska var en frihetsrevolution. Den ska tydligen nu bekämpas. Till och med Tuppareware, som var en förenkling för husmodern på 70-talet, säljer nu sina produkter med att ”man-kan-bli-en-bättre-mamma” genom att produkterna möjliggör eget, närodlat potatismos.
 
Den tredje är Myndighetsskulden. Det finns ingen generation mammor som varit så välutbildade som denna. Ändå så ska de inte kunna få fatta egna beslut givet fakta som finns på områden som graviditet och barn. Kejsarsnitt har varit en diskussion under många år. Amning och alkohol är det senaste tydliga exemplet. En mamma som dricker ett par glas vin har en alkoholhalt i mjölken som motsvarar apelsinjuice. Livsmedelsverket har ändrat sin rekommendation och säger att det är ok. Men barnmorskor och bvc-sköterskor idiotförklarar mammorna och ger dem felaktig information eftersom alla kanske inte kan hantera den. Och det är ju olämpligt tycker sköterskorna om mamma luktar alkohol. Med detta resonemang så bör båda föräldrarna avstå från alkohol till dess att barnet flyttat hemifrån. Ska man omyndigförklara föräldrar då får man vara konsekvent.
.
Debatten verkar föras av kvinnor som har fria arbeten. Som kan flexa tider. Mammor som inte ombeds åka till Frankfurt över dagen. Som inte behöver säga upp 250 personer på sin division. Som inte sliter med att hitta internationellt kapital för företagets överlevnad innan de hämtar på dagis.
 
Jag kan lova att det inte är krönikörer, debattörer och politiker som kommer att ta plats i börsbolagens styrelser. Nej, det är kvinnor med ansvar för andra människors möjlighet till försörjning och Sveriges tillväxt, som 10 år efter småbarnsåren ska glida in i ledningsgrupper och styrelserum. Och vi måste ge dem full frihet, flexibilitet och möjlighet att göra sina val utan kvotering av någon sort. Men om debatten om husmorsideal från 50-tal fortsätter så kommer vi att ha lika många kvinnor i näringslivets topp som på den tiden. Och det var nära 0.

Nu på måndag anordnar Näringsdepartementet ett journalistseminarium i Stockholm med infrastrukturminister Åsa Torstensson och våra Bryssel-förhandlare. Seminariet äger rum klockan 13-15 och mellan 15-16 kommer experterna att svara på frågor från allmänheten. Hela seminariet, kl 13-16, kommer att webbsändas. Det kommer också att vara möjligt att skicka in frågor under seminariets gång.

Frågor kan mailas på telekompaketet@enterprise.ministry.se

Bryssel, Moskva, London, Tjeckien, Gävle. Så står det på min och kollegornas små miniwhiteboard i korridoren. Det är ett väldigt tydligt tecken på att ordförandeskapet rycker närmare och att vi på alla nivåer är ute i Europa för att etablera kontakter. Det är mycket lättare att förhandla svåra saker med någon som man träffat.

Igår träffade Maud ministrarna Lord Peter Mandelson och Mike O’Brien. Dessutom hade vi ett spännande möte med partikollegan Nick Clegg från Liberal Democrats. Inte oväntat hyllade de första två den lagda budgeten medan Mr Clegg sågade den. Vince Cable, partiets ekonomiske talesman, har skrivit en boken The Storm om finanskrisen, som tydligen är bästasäljande fackbok just nu. Vi har beställt den. Den var slut överallt igår.

Så kan det bekräftats – Maud Olofsson kommer till Almedalen i år också. Staben kommer att husera i samma hus som förra året, och Elisabeth har ännu inte sagt något annat än att hennes skoblogg kommer ut i vanlig ordning.

Äntligen verkar det som om journalister har begripit att Telekompaketet inte i sig innehåller någonting som öppnar för avstängning av internetanvändare. Då är det väl dags att ta itu med nästa stora missförstånd.

I Rapport ikväll påstod Isobel Hadley-Kamptz de mest uppseendeväckande sakerna om vad Telekompaketet innehåller. Exempelvis säger hon att med detta paket så blir det möjligt för internetleverantörer att själva begränsa åtkomst av internetsidor och tjänster.

I själva verket finns denna möjlighet redan idag, utan Telekompaket. Exempelvis försökte internetleverantören Perspektiv Bredband år 2007 att blockera tillgången till allofmp3.com vilket de efter kraftiga protester från sina kunder tvingades att upphöra med. Men det fanns ingenting i lagen som hindrade dem från att införa blockeringen.

Telekompaketet gör alltså ingen skillnad i detta avseende! Och vad tror ni händer med en internetleverantör som försöker sig på en blockering? Titta på länken ovan, vad som inträffade med Perspektiv Bredband för en ledtråd.

Vi kanske ska reglera detta. Det kanske är något som ska utredas. Men låt oss i så fall göra det under ordnade former, och inte panikartat i ett sammanhang där det inte hör hemma.

Henrik Alexandersson har skrivit ett mycket läsvärt inlägg bl.a om den här saken, och för en gångs skull är vi nästan till 100 % överens. Läs framförallt vad som står under hans 1).

Christian Engström står som förstanamn på Piratpartiets lista till EU-valet och gör i kvällens Rapport ett viktigt klargörande [ungefär 21 minuter in]. 

Speaker: Det står ju ingenting i Telekompaketet som pekar på att man ska kunna stänga av någon från Internet?

Christian Engström (pp): Det är riktigt.

Därefter fortsätter han och svarar att det i själva telekompaketet inte står något sådant, men han menar att motståndet mot 138:an ska tolkas som att fler länder i egen nationell lagstiftning (alltså inte gemensamma EU-regler) vill kunna möjliggöra för avstängning från internet. Jag menar tvärtom att det är medlemsstaterna som har lyssnat på Rådets rättstjänst som har pekat på de formella problemen med EU-parlamentets tillägg 138 och 166, och som därför har valt att inte förorda dem. Men, Christians argument om varför 138:an kan vara viktig även om Telekompaketet saknar förslag om avstängning är ett giltigt sådant, även om jag inte håller med i sak.

Vad som däremot torde vara klarlagt nu är att det inte finns något i Telekompaketet som gör att svenska internet-användare riskerar avstängning, när till och med Piratpartiets förstanamn till EU-valet medger detta. Och detta är ett bra besked med tanke på de felaktigheter som har förekommit i diverse medier inklusive bloggar, på sistone.

Aktuell media om telekompaketet: SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3

Svenska Dagbladet har idag en av de bästa artiklarna kring Telekompaketet som jag har sett i svensk media. Missa den inte.

Regeringen ska tala med en röst och allting som lämnar regeringskansliet ska vara s.k. gemensamberett där alla departement ska ha haft möjlighet att komma med synpunkter. Detta stämmer dåligt överens med bloggvärldens  snabba diskussioner. Jag har i mitt bloggande försökt mig på en medelväg, att resonera och förklara regeringens ställningstaganden, men tyvärr har jag slarvat vilket har antingen utnyttjats eller uppmärksammats; jag vet inte vilket.

I en kommentar i ett tidigare inlägg resonerade jag om varför strikt s.k. net neutrality kan vara problematisk och formulerade mig som

Det är därför som jag lutar åt att det är bättre  [om] konkurrensrätten tar hand om det här problemet.

Jag tänkte att om jag använder ”jag”-form samt uttrycker det som att ”jag lutar åt” skulle inte risken finnas att någon tror att det skulle vara regeringens officiella ståndpunkt. Jag hade fel. En bloggare har från ovanstående citerade formulering dragit slutsatsen att detta skulle vara regeringens officiella linje. Jag vill bestämt dementera detta.

Kontentan är att den diskussion som jag har fört de senaste dagarna sannolikt inte är förenlig med hur Regeringskansliet ska arbeta , och jag måste därför tyvärr upphöra med den. Jag kan sannolikt fortfarande blogga, men om jag ska gå in på politiska överväganden måste det ske i betydligt mer kontrollerade former, genom att använda formuleringar som är gemensamberedda. Jag kommer alltså inte att ha möjlighet att svara på frågor och deltaga i diskussioner som jag hitintills har gjort.

Jag tycker det är synd, men jag kan inte ta risken att otydlighet kring regeringens linje skapas, oavsett om misstolkningarna sker medvetet eller omedvetet.

(För ordningens skull vill jag säga att beslutet är mitt eget och ingen utomstående har uppmärksammat saken, än i alla fall)

I en artikel på svd.se idag är jag citerad med anledning av Telekompaketet. De som är nyfikna på vad som är problematiskt i tillägg 138 rekommenderas att läsa inlägget nedan.

Diskussionerna på nätet går högt efter gårdagens inlägg om Telekompaketet och jag har förstått att jag borde utveckla resonemanget varför Europaparlamentets tilläggsförslag 138 är olämplig.

Till att börja med måste jag konstatera att gårdagens artikel på dn.se även har publicerats i dagens pappersvariant vilket är synd eftersom artikeln bygger på sakfel. Det finns ingenting i Telekompaketet som behandlar frågan kring om internetanvändare ska kunna stängas av. Dagens DN-artikel innehåller dock inga direkta sakfel, men en hel del märkliga citat som dock får stå för respektive upphovsman.

Detta sagt, varför är då tillägg 138 problematisk?

I regeringsformen kan man läsa bl.a.

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

Grundläggande rättigheter och friheter får alltså endast inskränkas genom lag. Ett exempel på detta är sekretesslagen där man genom lag har begränsat yttrande- och informationsfriheten. Hade inte sekretesslagen funnits hade alla handlingar, även kvalificerat hemliga, blivit offentliga och offentligt anställda tjänstemän hade kunnat lämna ut vilka uppgifter som helst till allmänheten. Skyddet mot inskränkningar i de grundläggande rättigheterna finns alltså redan i grundlagen som uppställer lagkrav på alla sådana begränsningar. Lagkravet innebär att det är bara riksdagen som får besluta om sådana begränsningar och inte regeringen eller andra myndigheter. Inte heller domstolar får alltså begränsa sådana rättigheter såvida inte detta är föreskrivet i lag.

Europaparlamentets tilläggsförslag 138 säger:

No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

I den här skrivningen ingår alltså möjligheten att en domstol ska kunna avgöra huruvida en internetanvändare ska stängas från internet. Detta kan vara är oförenligt med våra grundlagar eftersom en domstol inte kan ha denna befogenhet. Och även om vi väljer att inte införa HADOPI/Renfors eller liknande (vilket vi har valt att inte göra) är skrivningarna fortfarande sannolikt oförenliga med svensk grundlag.

En annan komplikation med tillägg 138 är att det innebär ett generellt krav på domstolsprövning för varenda begränsning i yttrande- och informationsfriheten. Det skulle bli väldigt ineffektivt om t.ex. polisen skulle behöva få domstolens godkännande varje åtgärd från polisens sida som innebär en rättighetsinskränkning.

Dessutom finns det delvis andra problem. Vi har idag avtalsfrihet vilket innebär att internetleverantör (ISP) kan teckna avtal med sina kunder och uppställa villkor som de gemensamt kommer överens om. Med det här tillägget försvåras detta. Exempelvis finns risken att en ISP tvingas gå till domstol för att stänga av en internetanvändare som inte betalar sin räkning: ”No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users”. En ISP kanske inte vill att det ska förekomma pornografiska bilder, eller rasistiska uttalanden publicerade på kundernas hemsidor. Jag kan tycka att det ska vara fritt fram att för en ISP att ha sådana regler så länge kunden är införstådd med detta. Detta är en följd av avtalsfriheten. Med tillägg 138 blir detta inte möjligt, utan ISP:n måste i princip gå till domstol för varje fall. Och detta skulle i så fall utgöra ett stort ingrepp i avtalsfriheten som är en viktig princip i det civila samhället, och dessutom kan man diskutera huruvida verkligen en domstol har befogenhet till detta, enligt resonemanget tidigare kring grundlagsproblematiken.

Jag har full förståelse för intentionerna bakom 138:an. Tillgången till Internet är idag enormt viktig, och det är en åsikt som regeringen delar och har visat genom att förklara att Renfors-utredningen inte är önskvärd. Men, goda ambitioner räcker inte hela vägen. De ställningstaganden som regeringen gör är noga övervägda och det innebär att lagförslag som riskerar att bryta mot svensk grundlag kan vi inte acceptera.

Uppdatering:
I ett stycke har jag formulerat mig oförsiktigt kategoriskt och ändrar detta. Det som är i fetstil har lagts till.

Idag har DN på nätet en artikel om Telekompaketet som tyvärr inte har mycket bäring på verkligheten. Det finns inga förslag om att användare på nätet ska kunna stängas av. Det har inte heller diskuterats några sådana förslag i ministerrådets arbetsgrupper. Tyvärr upprepas dessa rykten av människor som inte har någon insyn i EU-arbetet och det är beklagligt att DN:s journalist har valt att skriva sin artikel baserad på dessa ogrundade rykten.

Henrik Alexandersson fokuserar på EU-parlamentets tillägg 138. Jag har redan en gång meddelat honom att detta tillägg riskerar stå i strid med Sveriges grundlag. Mig veterligen har han inte kommenterat detta, utan verkar tycka att regeringen ska strunta i denna komplikation. Se detta inlägg för mer info. Tillägg 138 är för övrigt överflödigt, eftersom det  (återigen) inte finns några förslag om att internetanvändare ska stängas av.

Den svenska linjen är att användare av internet inte ska kunna stängas av*. Det finns inga förslag om sådant i Telekompaketet. Detta har även meddelats Riksdagen.

*=Om en internetkund bryter mot det användaravtal som har upprättats mellan användare och internetleverantör kan så klart en avstängning ske, om exempelvis kunden inte betalar sina räkningar.

Uppdatering:

Henrik Alexandersson har gjort en ny post där han skruvar upp sin retorik ytterligare. När det gäller den juridiska tolkningen ska jag dubbelkolla med Justitiedepartementets grundlagsenhet i morgon. I sak har dock inget hänt utan det finns fortfarande ingenting i Telekompaketet som handlar om internetanvändare ska kunna stängas av från Internet. Några sådana förslag har heller aldrigt varit på tal arbetet  i rådsarbetsgruppen.

SR Radio Västerbotten rapporterar idag om planerna på en fem meter hög staty av Maud utanför den planerade evenemangsarenan i Umeå. Det är första april idag.

Idag raljerar Elise Claesson i SvD över ”kavajflickor som lyckats” och verkar anse att alla kvinnor som syns ”har velat bli som män”. Som kontrast lyfter hon fram Audur Captial som gör ”affärer på ett kvinnligt sätt”. Och i detta kvinnliga så ska man tydligen blanda popsångerskor med gamla isländska sagor och prata så folk förstår.

 

I senaste numret av Passion for Business skriver Unni Drugge (ej på nätet) om att kvinnor måste våga klä sig lite mer vågat. Hon listar också kvinnor som är ”för mycket” för näringslivet. Och tar exempel som Marie-Louise Ekman. Är det inte så att många börsbolagsstyrelser skulle rygga lite inför tanken att ta in Ernst Billgren.

 

Båda veckans exemplen är en strålande uppvisning av kvinnor som straffar andra kvinnor. Även kallad Dubbelbestraffning. Damned if you do – and damned if you don´t. Låt kvinnor som bara vill vara professionella vara just professionella. De vet att de är bra på att göra affärer eller vara chef för ett stort dotterbolag. De vet också att man om man ska träffa den tyska VD på förmiddagen och investerare i London på eftermiddagen att man inte gör sig särskilt bra i tyllkjol. Även om det är toppenmodernt.

 

Men det verkar så idiotiskt enkelt för kvinliga tyckare – långt från ledningsgrupper för stora bolag – att veta hur man ska bete sig för att vara framgångsrik och kvinna. I just ledningen för stora bolag.

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.