Äntligen verkar det som om journalister har begripit att Telekompaketet inte i sig innehåller någonting som öppnar för avstängning av internetanvändare. Då är det väl dags att ta itu med nästa stora missförstånd.

I Rapport ikväll påstod Isobel Hadley-Kamptz de mest uppseendeväckande sakerna om vad Telekompaketet innehåller. Exempelvis säger hon att med detta paket så blir det möjligt för internetleverantörer att själva begränsa åtkomst av internetsidor och tjänster.

I själva verket finns denna möjlighet redan idag, utan Telekompaket. Exempelvis försökte internetleverantören Perspektiv Bredband år 2007 att blockera tillgången till allofmp3.com vilket de efter kraftiga protester från sina kunder tvingades att upphöra med. Men det fanns ingenting i lagen som hindrade dem från att införa blockeringen.

Telekompaketet gör alltså ingen skillnad i detta avseende! Och vad tror ni händer med en internetleverantör som försöker sig på en blockering? Titta på länken ovan, vad som inträffade med Perspektiv Bredband för en ledtråd.

Vi kanske ska reglera detta. Det kanske är något som ska utredas. Men låt oss i så fall göra det under ordnade former, och inte panikartat i ett sammanhang där det inte hör hemma.

Henrik Alexandersson har skrivit ett mycket läsvärt inlägg bl.a om den här saken, och för en gångs skull är vi nästan till 100 % överens. Läs framförallt vad som står under hans 1).

Christian Engström står som förstanamn på Piratpartiets lista till EU-valet och gör i kvällens Rapport ett viktigt klargörande [ungefär 21 minuter in]. 

Speaker: Det står ju ingenting i Telekompaketet som pekar på att man ska kunna stänga av någon från Internet?

Christian Engström (pp): Det är riktigt.

Därefter fortsätter han och svarar att det i själva telekompaketet inte står något sådant, men han menar att motståndet mot 138:an ska tolkas som att fler länder i egen nationell lagstiftning (alltså inte gemensamma EU-regler) vill kunna möjliggöra för avstängning från internet. Jag menar tvärtom att det är medlemsstaterna som har lyssnat på Rådets rättstjänst som har pekat på de formella problemen med EU-parlamentets tillägg 138 och 166, och som därför har valt att inte förorda dem. Men, Christians argument om varför 138:an kan vara viktig även om Telekompaketet saknar förslag om avstängning är ett giltigt sådant, även om jag inte håller med i sak.

Vad som däremot torde vara klarlagt nu är att det inte finns något i Telekompaketet som gör att svenska internet-användare riskerar avstängning, när till och med Piratpartiets förstanamn till EU-valet medger detta. Och detta är ett bra besked med tanke på de felaktigheter som har förekommit i diverse medier inklusive bloggar, på sistone.

Aktuell media om telekompaketet: SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3

Svenska Dagbladet har idag en av de bästa artiklarna kring Telekompaketet som jag har sett i svensk media. Missa den inte.

Regeringen ska tala med en röst och allting som lämnar regeringskansliet ska vara s.k. gemensamberett där alla departement ska ha haft möjlighet att komma med synpunkter. Detta stämmer dåligt överens med bloggvärldens  snabba diskussioner. Jag har i mitt bloggande försökt mig på en medelväg, att resonera och förklara regeringens ställningstaganden, men tyvärr har jag slarvat vilket har antingen utnyttjats eller uppmärksammats; jag vet inte vilket.

I en kommentar i ett tidigare inlägg resonerade jag om varför strikt s.k. net neutrality kan vara problematisk och formulerade mig som

Det är därför som jag lutar åt att det är bättre  [om] konkurrensrätten tar hand om det här problemet.

Jag tänkte att om jag använder ”jag”-form samt uttrycker det som att ”jag lutar åt” skulle inte risken finnas att någon tror att det skulle vara regeringens officiella ståndpunkt. Jag hade fel. En bloggare har från ovanstående citerade formulering dragit slutsatsen att detta skulle vara regeringens officiella linje. Jag vill bestämt dementera detta.

Kontentan är att den diskussion som jag har fört de senaste dagarna sannolikt inte är förenlig med hur Regeringskansliet ska arbeta , och jag måste därför tyvärr upphöra med den. Jag kan sannolikt fortfarande blogga, men om jag ska gå in på politiska överväganden måste det ske i betydligt mer kontrollerade former, genom att använda formuleringar som är gemensamberedda. Jag kommer alltså inte att ha möjlighet att svara på frågor och deltaga i diskussioner som jag hitintills har gjort.

Jag tycker det är synd, men jag kan inte ta risken att otydlighet kring regeringens linje skapas, oavsett om misstolkningarna sker medvetet eller omedvetet.

(För ordningens skull vill jag säga att beslutet är mitt eget och ingen utomstående har uppmärksammat saken, än i alla fall)

I en artikel på svd.se idag är jag citerad med anledning av Telekompaketet. De som är nyfikna på vad som är problematiskt i tillägg 138 rekommenderas att läsa inlägget nedan.

Diskussionerna på nätet går högt efter gårdagens inlägg om Telekompaketet och jag har förstått att jag borde utveckla resonemanget varför Europaparlamentets tilläggsförslag 138 är olämplig.

Till att börja med måste jag konstatera att gårdagens artikel på dn.se även har publicerats i dagens pappersvariant vilket är synd eftersom artikeln bygger på sakfel. Det finns ingenting i Telekompaketet som behandlar frågan kring om internetanvändare ska kunna stängas av. Dagens DN-artikel innehåller dock inga direkta sakfel, men en hel del märkliga citat som dock får stå för respektive upphovsman.

Detta sagt, varför är då tillägg 138 problematisk?

I regeringsformen kan man läsa bl.a.

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

Grundläggande rättigheter och friheter får alltså endast inskränkas genom lag. Ett exempel på detta är sekretesslagen där man genom lag har begränsat yttrande- och informationsfriheten. Hade inte sekretesslagen funnits hade alla handlingar, även kvalificerat hemliga, blivit offentliga och offentligt anställda tjänstemän hade kunnat lämna ut vilka uppgifter som helst till allmänheten. Skyddet mot inskränkningar i de grundläggande rättigheterna finns alltså redan i grundlagen som uppställer lagkrav på alla sådana begränsningar. Lagkravet innebär att det är bara riksdagen som får besluta om sådana begränsningar och inte regeringen eller andra myndigheter. Inte heller domstolar får alltså begränsa sådana rättigheter såvida inte detta är föreskrivet i lag.

Europaparlamentets tilläggsförslag 138 säger:

No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

I den här skrivningen ingår alltså möjligheten att en domstol ska kunna avgöra huruvida en internetanvändare ska stängas från internet. Detta kan vara är oförenligt med våra grundlagar eftersom en domstol inte kan ha denna befogenhet. Och även om vi väljer att inte införa HADOPI/Renfors eller liknande (vilket vi har valt att inte göra) är skrivningarna fortfarande sannolikt oförenliga med svensk grundlag.

En annan komplikation med tillägg 138 är att det innebär ett generellt krav på domstolsprövning för varenda begränsning i yttrande- och informationsfriheten. Det skulle bli väldigt ineffektivt om t.ex. polisen skulle behöva få domstolens godkännande varje åtgärd från polisens sida som innebär en rättighetsinskränkning.

Dessutom finns det delvis andra problem. Vi har idag avtalsfrihet vilket innebär att internetleverantör (ISP) kan teckna avtal med sina kunder och uppställa villkor som de gemensamt kommer överens om. Med det här tillägget försvåras detta. Exempelvis finns risken att en ISP tvingas gå till domstol för att stänga av en internetanvändare som inte betalar sin räkning: ”No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users”. En ISP kanske inte vill att det ska förekomma pornografiska bilder, eller rasistiska uttalanden publicerade på kundernas hemsidor. Jag kan tycka att det ska vara fritt fram att för en ISP att ha sådana regler så länge kunden är införstådd med detta. Detta är en följd av avtalsfriheten. Med tillägg 138 blir detta inte möjligt, utan ISP:n måste i princip gå till domstol för varje fall. Och detta skulle i så fall utgöra ett stort ingrepp i avtalsfriheten som är en viktig princip i det civila samhället, och dessutom kan man diskutera huruvida verkligen en domstol har befogenhet till detta, enligt resonemanget tidigare kring grundlagsproblematiken.

Jag har full förståelse för intentionerna bakom 138:an. Tillgången till Internet är idag enormt viktig, och det är en åsikt som regeringen delar och har visat genom att förklara att Renfors-utredningen inte är önskvärd. Men, goda ambitioner räcker inte hela vägen. De ställningstaganden som regeringen gör är noga övervägda och det innebär att lagförslag som riskerar att bryta mot svensk grundlag kan vi inte acceptera.

Uppdatering:
I ett stycke har jag formulerat mig oförsiktigt kategoriskt och ändrar detta. Det som är i fetstil har lagts till.

Idag har DN på nätet en artikel om Telekompaketet som tyvärr inte har mycket bäring på verkligheten. Det finns inga förslag om att användare på nätet ska kunna stängas av. Det har inte heller diskuterats några sådana förslag i ministerrådets arbetsgrupper. Tyvärr upprepas dessa rykten av människor som inte har någon insyn i EU-arbetet och det är beklagligt att DN:s journalist har valt att skriva sin artikel baserad på dessa ogrundade rykten.

Henrik Alexandersson fokuserar på EU-parlamentets tillägg 138. Jag har redan en gång meddelat honom att detta tillägg riskerar stå i strid med Sveriges grundlag. Mig veterligen har han inte kommenterat detta, utan verkar tycka att regeringen ska strunta i denna komplikation. Se detta inlägg för mer info. Tillägg 138 är för övrigt överflödigt, eftersom det  (återigen) inte finns några förslag om att internetanvändare ska stängas av.

Den svenska linjen är att användare av internet inte ska kunna stängas av*. Det finns inga förslag om sådant i Telekompaketet. Detta har även meddelats Riksdagen.

*=Om en internetkund bryter mot det användaravtal som har upprättats mellan användare och internetleverantör kan så klart en avstängning ske, om exempelvis kunden inte betalar sina räkningar.

Uppdatering:

Henrik Alexandersson har gjort en ny post där han skruvar upp sin retorik ytterligare. När det gäller den juridiska tolkningen ska jag dubbelkolla med Justitiedepartementets grundlagsenhet i morgon. I sak har dock inget hänt utan det finns fortfarande ingenting i Telekompaketet som handlar om internetanvändare ska kunna stängas av från Internet. Några sådana förslag har heller aldrigt varit på tal arbetet  i rådsarbetsgruppen.

Den här affischen från Vänsterpartiet såg jag i morse på ett elskåp utanför departementet och jag får säga att jag blev överraskad av det ärliga budskapet. Jag kände till att Vänsterpartiet (och Socialdemokraterna) kraftigt ville göra det dyrare att anställa ungdomar. De bägge partierna vill mer än dubblera arbetsgivaravgifterna från strax under 16 % till över 32 %!

Men jag blev förvånad över att man verkligen vill göra det till en valfråga. Tycker man att ungdomsarbetslösheten inte är tillräckligt hög?

SR Radio Västerbotten rapporterar idag om planerna på en fem meter hög staty av Maud utanför den planerade evenemangsarenan i Umeå. Det är första april idag.

Idag raljerar Elise Claesson i SvD över ”kavajflickor som lyckats” och verkar anse att alla kvinnor som syns ”har velat bli som män”. Som kontrast lyfter hon fram Audur Captial som gör ”affärer på ett kvinnligt sätt”. Och i detta kvinnliga så ska man tydligen blanda popsångerskor med gamla isländska sagor och prata så folk förstår.

 

I senaste numret av Passion for Business skriver Unni Drugge (ej på nätet) om att kvinnor måste våga klä sig lite mer vågat. Hon listar också kvinnor som är ”för mycket” för näringslivet. Och tar exempel som Marie-Louise Ekman. Är det inte så att många börsbolagsstyrelser skulle rygga lite inför tanken att ta in Ernst Billgren.

 

Båda veckans exemplen är en strålande uppvisning av kvinnor som straffar andra kvinnor. Även kallad Dubbelbestraffning. Damned if you do – and damned if you don´t. Låt kvinnor som bara vill vara professionella vara just professionella. De vet att de är bra på att göra affärer eller vara chef för ett stort dotterbolag. De vet också att man om man ska träffa den tyska VD på förmiddagen och investerare i London på eftermiddagen att man inte gör sig särskilt bra i tyllkjol. Även om det är toppenmodernt.

 

Men det verkar så idiotiskt enkelt för kvinliga tyckare – långt från ledningsgrupper för stora bolag – att veta hur man ska bete sig för att vara framgångsrik och kvinna. I just ledningen för stora bolag.

Apropå dagens DN debatt, som Henrik redan skrivit om, finns dessutom anledning att påminna om vad Sahlins tänkta samarbetspartner i miljöpartiet – Peter Eriksson – skrev på samma debattsida så sent som för några månader sedan:

Vi har kommit till slutsatsen att det inte är rimligt att gå till val på vare sig kraftigt höjda inkomstskatter eller en återinförd förmögenhetsskatt.

Vänsteroppositionen har beslutat att inte ha någon arbetsgrupp kring skattepolitiken. Skulle de haft en så tycks det finnas en del att prata om.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin och ekonomiska talesman Thomas Östros skriver på DN Debatt idag att det behövs 5 miljarder kronor i skattehöjningar för att ta Sverige ur krisen, bland annat för att sänka ungdomsarbetslösheten.

Vi befinner oss mitt i en internationell ekonomisk kris av oerhörda proportioner. Att tro att fem miljarder kronor kommer att göra skillnad, är en smula naivt. Den hälsosamma ekonomisten påpekade i december förra året att kronförsvagning, lägre räntor och automatiska stabilisatorer motsvarar ett krispaket på över 420 miljarder kronor. Thomas Östros som är fil. lic. i nationalekonomi tror alltså att höjda skatter på 5 miljarder kronor kommer att ta Sverige ur krisen. Jag vet inte vad Östros lärde sig på Uppsala universitet, men jag kan nog konstatera att jag gjorde ett klokt val att istället läsa nationalekonomi vid Lunds universitet.

Men om vi nu ponerar att 5 miljarder kronor faktiskt gör skillnad, som den socialdemokratiska duon hävdar.  Varför vill ni då chockhöja arbetsgivaravgifterna för ungdomar med 5,6 miljarder kronor om året*? Vad tror ni att det får för effekt på ungdomsarbetslösheten?

*=Källa: Den socialdemokratiska skuggbudgeten som är lagd i riksdagen (2008/09:Fi270).

Dagens riksdagsdebatt om bonusar i de statliga företagen blev nog inte riktigt som oppositionen hade tänkt sig. Tisdagens besked från regeringen om att avskaffa bonusar i statliga företag tillsammans med frågetecknen kring hur pensionsvillkoren i AMF kommit till stånd kom emellan.

Men anfall är bästa försvar. Istället för att diskutera bonusar valde oppositionen istället att rikta in sig på statsbidrag, skattenivåer, småföretagarklimat och en hel del massa annat. Till slut besvarades dock den avgörande frågan – vad oppositionen själva tycker om bonusar – i alla fall av ett parti – miljöpartiets Ulf Holm. Han är fortfarande beredd att ”damma av” de gamla riktlinjerna (under vilka flertalet av dagens kritiserade bonusar kom till). Frågan kvarstår om även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställer sig bakom det förslaget.

simkort

Lisa ska bort. Om två veckor går hon på föräldraledighet. Därför överlämnade hon idag sitt SIM-kort till Johanna som ska vikariera här på departementet det närmaste året. Inom kort dyker hon förhoppningsvis upp även här på bloggen.

Idag kom den i tryckt format – ”världens bästa energiproposition”, som Anders kallar den. Mer läst än kvällstidningarnas fredagsbilagor. I alla fall här på departementet.

anders1

Socialdemokraternas förnyelse vet vi alla att det nu inte blev något av. Snarare är man mer fast i det gamla än någonsin. Men på ett området tycks man ha förnyat sig – när det gäller mediestrategin för KU-anmälningar. Sedan en tid tillbaka tycks man här konsekvent arbeta med att läcka, vad jag förstår hela anmälningen, exklusivt till någon redaktion dagen innan den lämnas in. Förra gången var det Expressen, och denna gång TV4. Så kan man förstås göra. Men dessvärre för socialdemokraterna förstärker den strategin tyvärr bara känslan av mediegenomslaget för anmälningen är viktigare än anmälningen i sig. Varför lämnar man annars inte bara in sin anmälan – den tycks ju ändå vara färdigskriven?

Om Socialdemokraterna hade fått bestämma hade S:t Görans sjukhus aldrig drivits i privat regi. Socialdemokraterna gick till och med så långt att de införde en stopplag för att förhindra efterföljare. 

En av Rapports huvudnyheter i kväll var Socialdemokraternas nya program för sjukvården, baserat på en modell från landets enda privata sjukhus, S:t Görans sjukhus.  Det går faktiskt inte ihop att först bekämpa S:t Görans sjukhus under en massa år för att sedan göra deras modell till sin. Man kan inte både ha kakan och äta upp den. Jag tror jag har sagt det förr, men Socialdemokraterna saknar all trovärdighet.

I förra veckan träffades Storbritanniens premiärminister Gordon Brown USA:s president Barack Obama. I söndagens The Observer kan man läsa att det uppstod en viss kulturkrock när det gäller vilka gåvor man valde att ge varandra.

There was some embarrassment around the edges. Before they settled on an appropriate gift for the president, there had been endless thoughtful debate in Number 10. The pen-holder was carved from the timbers of HMS Gannet, built 130 years ago. Wood from its sister vessel, HMS Resolute, was used to make the desk in the Oval Office. In return for that historically resonant and tastefully symbolic token, the Americans presented the prime minister with what smelt like a panic buy, a DVD collection of 25 American movies. Amazon will sell you a box set of 100 Hollywood classics for $17.99. It is not so much the cheap price tag that is wounding to British pride; it is the lack of thought for their visitor displayed by the White House. A film collection which includes Raging Bull and Gone with the Wind might be loosely metaphorical of Gordon Brown’s political career and what the financial crisis has done to it. But films are not his thing. When he has the time to get in front of a television, the prime minister prefers to watch sport.

Saxat från Aftonbladets chatt med Ibrahim Baylan (S)

Metallgubben säger: Ibrahim : Så du lovar alltså att ex. inkomstskatten inte kommer att höjas? Eller heller inte arbetsgivaravgiften? Förstod inte riktigt ditt svar.
Ibrahim Baylan säger: hej igen, i dagsläget är det inte aktuellt med den typen av skattehöjningar.

Är den nya partisekreteraren dåligt påläst på sin egen politik eller bluffar han?

Låt oss gå tillbaka och se vad de faktiskt föreslår i budgetmotionen. Oppositionen har lagt fram tre spretande budgetförslag. Oppositionspartierna  är inte eniga i de grundläggande ekonomiska frågorna men höjda skatter förenar de tre partierna.

 

Socialdemokraterna vill återinföra förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och chockhöja arbetsgivaravgiften för ungdomar. De föreslår också 20 miljarder i skattehöjningar för löntagare. Vänsterpartiet vill höja grundavdraget, återinföra och höja både förmögenhetskatten och fastighetsskatten mer än socialdemokraterna.

 

Dessutom vill de liksom socialdemokraterna och miljöpartiet fördubbla arbetsgivaravgiften för personer under 26 år. De vill också höja punktskatter på energi och koldioxid, höja bolagsskatten och införa nya skatter på bland annat båtar.

 

Med andra ord, eftersom socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har så spretande skatteförslag vet vi inte exakt var det kommer att landa. Om det blir 20, 30 eller 50 miljarder i skattehöjningar får väljarna inte veta. Det enda vi vet är att det kommer att bli kraftigt höjda skatter för löntagare, hushåll och företag.

 

Om Baylans uttalande på aftonbladet.se stämmer vore det en stor nyhet.

Via Johan kom jag in på bloggen Utrikesbulletinen som visar en en oerhörd märklig drift av Javier Solana. Bloggen sägs vara den officiella socialdemokratiska utrikesbloggen, men helt övertygad om att bloggen var en fejk letar jag efter den officiella bloggen. Minst sagt förvånad blir jag när jag på socialdemokraternas webb-sida hittar Utrikesbulletinen länkad.

Bilden som visar Solanas något mörka tänder och med texten ”Stimorol for real decision makers” är mycket märklig.

Ursäkta mig Urban Ahlin et consortes, hur tänkte ni nu?

Skärmdump på Utrikesbulletinen finns här om utifall bilden försvinner.

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.