You are currently browsing the tag archive for the ‘Åsa Torstensson’ tag.

Idag skriver infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) på SvD brännpunkt om Miljöpartiets luftslottspolitik, dvs de gigantiska hål i infrastrukturen som de lämnade efter sig 2006, och de hål som de har lovat att återinföra om de får förtroendet för detta på söndag.

I en vanlig debattartikel är det svårt att få med källhänvisningar, så jag tänkte bifoga dessa här så att alla kan kolla upp att vi har belägg för våra påståenden.

  1. ”65,9 miljarder kronor saknades i den förra socialdemokratiska regeringens infrastrukturplan”.
    Det har jag tidigare bloggat om här, men kortversionen är ”Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015″ . Titta framförallt i tabell 7.1 i del 3 [PDF], sid 52. Där skrivs uttryckligen ”Kvarstående finansieringsbehov 65,9 miljarder kronor”. 
  2. Den förra regeringens infrastrukturproposition blev ständigt försenad och Björn Rosengrens skäms. Artikel i Aftonbladet
  3. Sverige hade sämst banunderhåll i Europa när Torstensson tillträdde, enligt Internationella Järnvägsunionen. Artikel i Ny Teknik, där det också framkommer att mer underhåll ska satsas.
  4. Den förra socialdemokratiska regeringen som Mp stödde satsade bara 38 miljarder kr på underhåll. Se sid 6 i den här PDF:en. Den nuvarande regeringen satsar istället 64 miljarder kronor på banunderhåll. Sid 11 i den här PDF:en.
  5. Det fördubblade satsningen på järnvägen. Intressant är att jag kan använda det PM från Riksdagens utredningstjänst som Miljöpartiet presenterade idag för den källhänvisningen, med en ökning på 97,4 %. Första sidan, längst ned här.
  6. ”De stora skuldhål som fanns hos Ban- och Vägverket”. Även här fungerar Miljöpartiets RUT-pm, se sid 2-3, där det framgår att skulder på sammanlagt 23,39 miljarder kronor har betalats av hos Ban- respektive Vägverk.
  7. De rödgröna vill låna över 55 miljarder kronor för infrastruktur. Se deras Vårbudgetmotion här, där 55,3 miljarder kronor för ”Strategiska projekt” ska upplånas.
  8. Inga medel för administration för kilometerskatten finns anslagna. Se i samma vårbudgetmotion för detta, där det framgår att 4 miljarder kronor årligen ska komma in den vägen.
  9. Undantag för skogsbranschen ska finnas, eller inte, eller så ska bara Europavägarna omfattas (vilket alltså i praktiken är samma sak som det befintliga Eurovignette och garanterat inte kommer att generera några 4 mrd kr). Eventuellt ska km-skatten vara variabel utifrån en regional differentiering, trots att det är ytterst tveksamt om EU kommer att tillåta en sådan lösning. Oavsett alla dessa oklarheter, 4 miljarder kronor ska in netto varje år.
  10. Miljöpartiet är för de höjda banavgifterna. Regeringen räknar med 8,8 miljarder kronor i höjda banavgifter, sid 14 här. Miljöpartiet säger att de satsar 100 mrd kr mer än regeringen. Om de inte vill höja banavgifterna måste de således tillskjuta pengar för att täcka hålet som i så fall uppkommer. Det gör de inte. Alltså är de för höjda banavgifter.
  11. Höjda banavgifter är alltså MP för, men i Nordegren i P1 säger Miljöpartiets talesperson för infrastrukturfrågor, Karin Svensson Smith, att höjningen ska vänta några år. Då uppkommer nya hål i finanseringen som MP inte har redogjort för.
  12. Här finns kritik mot att kommuner ska vara med och finansiera infrastruktur, men man är inte främmande för att acceptera den nivå som alliansregeringen har lagt sig på, och dessutom utökar detta med extra 19 miljarder kronor.

Andra bloggar och media:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Annons

Mindre än ett dygn efter olyckan med X2000 igår har SEKO redan analyserat klart olyckan och kommit fram till att det är avregleringen (som träder i kraft i oktober) som ligger bakom och att ”allt fler jobb läggs ut på entreprenad”.

Sedan 2002 har Banverket (och nu det ihopslagna Trafikverket) tagit in privata entreprenörer för att sköta driften av järnvägarna.

Enligt SEKO:s logik borde därför antalet olyckor på järnvägen ha ökat efter 2002. Nedanstående graf visar olycksutvecklingen sedan 2002, med statistik från Trafikverket.

I rest my case, liksom.

För övrigt tycker jag det är enormt smaklöst att försöka göra partipolitik av en tragisk olycka med ett stort antal skadade.

Uppdatering
I hastigheten glömde jag ange en länk till källan. Siffrorna har jag fått direkt från Trafikverket, men samma siffror återfinns i Trafikverks respektive Banverkets årsredovisning för 2009 respektive 2006

Se diagram 13 på sid 44 här:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/26128/BVAR09_%20tillganglig.pdf

Samt diagram 8 på sid 19
http://www.banverket.se/pages/1493/BV_AR_06_WEBBx.pdf

Annan media:
SvD, BT, DN, DN2, SvD1, SvD2, Aftonbladet1, Aftonbladet2
Bloggar:
Röda Malmö, Magasinet Neo, Signerat Kjellberg

Aftonbladets debattsida påstår Miljöpartiets språkrör ett antal märkliga och medvetet osanna saker:

Efter fyra år av begränsade och motvilliga satsningar på järnvägen ser det stundande valet ut att bli ett ödesval för landets tågresenärer. På ena sidan står vi rödgröna som vill storsatsa på järnvägen. På andra sidan står en borgerlig allians som vill spara på tågunderhållet, höja banavgifterna och sänka ambitionerna för att modernisera järnvägsnätet.

Det här diagrammet som jag har tagit från föregående bloggpost visar Alliansens satsningar på järnvägsunderhåll jämfört med den förra socialdemokratiska regeringen, när Miljöpartiet var med och styrde:

Att regeringen vill spara på underhållet är en lögn. Tvärtom har Alliansregeringen ökat underhållet med 38 % jämfört med när Miljöpartiet styrde!

Dessutom räknar Miljöpartiet med precis samma höjda banavgifter som regeringen.

Idag har TT publicerat en text som går ut på att Trafikverket under nästa år kommer att få mindre pengar till drift och underhåll.

Detta är förvisso sant, därför att regeringen har satsat extra mycket pengar under mandatperioden, dels därför att underhållet var otroligt eftersatt när regeringen tillträdde, men också av arbetsmarknadsmässiga skäl. Satsningar på infrastruktur är bra i lågkonjunktur därför att det ger 1) sysselsättning och 2) satsningarna blir billigare när det finns mycket ledig kapacitet.

Men alla tillfälliga satsningar måste ta slut. Annars vore de inte tillfälliga. Och när en tillfällig satsning tar slut, blir det en minskning. Har man då en ambition av att vara en sensationsjournalist kan man så klart göra stora rubriker om att anslagen minskar.

Betyder detta att det var fel med satsningen? Jag tycker inte det.

Detta kan också redovisas i några diagram. Diagrammet nedan är den nivå för drift och underhåll som fanns i Socialdemokraternas sista budget, den som lades hösten 2005. Alla belopp är angivna i 2010 års prisnivå.

Vad händer när vi tittar på motsvarande diagram för hur Alliansen har lagt anslagen för drift och underhåll. Titta på nedanstående diagram:

Som man kan se har Allianregeringen kraftigt ökat anslaget för drift och underhåll jämfört med den socialdemokratiska regeringen.

Men som ni kommer ihåg drabbades vi av en stor finansiell kris med kraftigt stigande arbetslöshet, vilket är orsaken till att Alliansen gjorde en tillfällig satsning under åren 2009-2010, och när man lägger på denna tillfälliga satsning ser diagrammet ut så här istället:

Det finns alltså extra pengar inlagda under 2009-2010 som tar slut 2011. Det är alltså denna satsning som tar slut 2011, och det är den ”minskning” som TT idag har rapporterat om.

Med TT:s logik kunde vi ha lagt oss på Socialdemokraternas låga nivå och därmed undgå rubriker om att vi minskar underhållet. Tvärtom har alliansregeringen kraftigt höjt underhållet, från 38 miljarder kronor under hela planperioden 2004-2015, till 64 miljarder kronor under perioden 2010-2021.

Ibland kan man lite uppgivet undra om media verkligen vill upplysa sina läsare.

Media:
SydsvenskanDN, Metro, TV4, Aftonbladet1, Aftonbladet2GP, SvD, DN1,DN2,DN3,DN4
Bloggar:
yttrandefrihetftw, Ekonomikommentarer, ulf-vargek, thehellofhannastacia, Scaber Nestor, Skattenyheter.se, Från ett påhittat paradis

Källor:
Budgetpropositionen för 2006 [PDF]
Budgetpropositionen för 2010 [PDF]

Uppdatering
På allmän begäran bland kommentarerna visar jag även det sista diagrammet utan en bruten y-stapel för att tillfredställa statistik-puritanerna 🙂

För dem som har läst DNs järnvägsbashing och undrat om Banverket verkligen la ner mindre pengar 2009 på underhåll än 2002, så kan jag förklara att det inte stämmer.

Knut Kainz Rognerud på DN skriver

Förra året investerade till exempel Banverket mindre i underhåll än 2002.

Detta stämmer alltså inte. Det verkar som om DN inte kan räkna, eller rättare sagt: DN kan inte jämföra två tabeller korrekt. Man behöver inte ens kunna räkna för att inse att en siffra är större än en annan.

I Banverkets årsredovisning för 2004 [PDF] återfinns följande tabell, 27 A, på sid 39:

Tabell som visar kostnader för drift- och underhåll från 2002För år 2002 uppgick summan för drift, underhåll och reinvesteringar 3 244 miljoner kronor.

banverket 2009

Om man istället tittar på tabell 7A på sid 21 i den senaste årsredovisningen för 2009 [PDF] är motsvarande belopp 6 625 mkr.

Banverkets underhåll har alltså ökat med 6625/3244=2,04, dvs mer än 104%

Idag skriver  Expressen om förslaget till de höjda banavgifterna och Tågoperatörernas VD Peder Wadman som skrev tidigare på SvD Brännpunkt är nu citerad där han säger att de höjda banavgifterna kan:

”handla om några procent på biljettpriserna”

Varför Expressen väljer att sätta rubriken ”Priset på tågbiljetterna kan chockhöjas”, är obegripligt.

Jag har skrivit tidigare om de höjda banavgifterna men jag upprepar fakta:

1) Sverige har idag Europas lägsta banavgifter, möjligtvis efter Norge.
2) De höjda banavgifterna ska gå direkt till förbättrat underhåll. Säger man nej till höjda banavgifter innebär det att man vill ha minskat underhåll, såvida man inte har andra idéer om var pengarna ska tas ifrån.
3) Statens utgifter för banunderhållet idag är ca 5,1 miljarder kronor (Tabell 3.39 här). Banavgifterna beräknas för år 2010 ge 565 miljoner kr, dvs ca 11 % av kostnaderna.
4) Alliansregeringen har redan höjt underhållet till järnvägen med nästan 40 %
5) De höjda banavgifterna beräknas leda till ett höjt biljettpris mellan Göteborg och Stockholm på 2 kronor.
6) SJ bedömer att de höjda banavgifterna inte direkt  kommer att ha någon påverkan på biljettpriset.

Dessutom kan det ju tilläggas att den rödgröna oppositionen accepterar de höjda banavgifterna!

Update:
Se även annan media: DN1,DN2,VF, SR

Seminariet om öppna nät som hölls igår kan ses i efterhand här och nedanstående presentationer  kan laddas ner i PDF-format:

Vad diskuteras, vad är problemen? Patrik Fältström, Cisco
Hur ser PTS uppdrag och arbete ut? Mattias Viklund, PTS
Vad säger konkurrensrätten? Staffan Martinsson, Konkurrensverket

Övriga skrifter:
Johnny Munkhammar – Let the Internet Flourish
TeliaSonera’s position on Openness
TeliaSoneras inbjudan till seminarium om öppna nät

Tack än en gång till alla som deltog!

Frågan om nätneutralitet har väckts i lite olika sammanhang. Den svenska regeringen gav i juni i år PTS i uppdrag att titta på öppenhetsbegreppet [ PDF]. För att komplettera detta arbete har andra grupper gett sig i kast med likartade arbeten, framförallt werebuild.eu och Juliagruppen. Dessutom kan jag nämna ourvisbyagenda.eu som har engagerat sig i Visby-rapporten. Det är kul att se att IT-politiken väcker ett sådant stort intresse.

PTS ska rapportera till regeringen senast den 30 november och Näringsdepartementet inbjuder nu till ett seminarium om öppna nät eftermiddagen den 28 oktober. Plats och exakt tidpunkt är ännu inte bestämt.

Vi ser framför oss en bred diskussion kring nätneutralitet och öppenhet, där vi kan få argument för såväl mot belysta. PTS kommer också att kort redogöra för sitt arbete, men även lyssna på de argument som framförs och därmed finns möjlighet att kunna ge input till rapporten. PTS uppdrag är dock fastställt av regeringen och PTS kan inte gå utöver detta, oavsett hur bra argument som framförs. Dessa diskussioner kan i så fall vara av intresse för infrastrukturminister Åsa Torstensson som kommer att närvara tillsammans med tjänstemän från Regeringskansliet.

Alla som vill vara med och tala anmodas anmäla intresse till mig via det här formuläret. Jag vill veta namn och eventuell organisation som ni företräder. Jag vill också veta ungefärligt vad ni tänker prata om. Därefter kommer jag sätta samman ett program för seminariet. Om det visar sig att det finns 30 personer som alla vill prata om en sak, kan det bli så att jag ger dessa 30 personer i uppdrag att själva samordna sig under en punkt.

Ni som bara vill vara med och lyssna måste också anmäla er. Eftersom jag inte ännu vet vilken lokal vi kommer att vara i, vet jag inte heller hur många som får plats. Därför är (tidig) anmälan viktig. Vi kommer dock att hålla till i Stockholm och jag hoppas att vi kan webb-sända evenemanget.

UPPDATERING
Tiden är bestämd till kl 14-17 och vi kommer att hålla till i Rosenbad. Vi kommer också ha en förhållandevis stor lokal så sannolikt kommer alla som vill komma få plats.

UPPDATERING 2
”Bengt”, du får gärna höra av dig igen med uppgift om ditt efternamn och epostadress.

UPPDATERING 3 ver 2
Programmet är nu klart och ser ut så här:

14.00 Välkomsthälsning,
Åsa Torstensson, infrastrukturminister

14.05 Vad diskuteras, vad är problemen?
Patrik Fältström, Cisco

14.25 Hur ser PTS uppdrag och arbete ut?
Mattias Viklund, enhetschef  på Marknadsanalys, PTS

14.40 Vad säger konkurrensrätten och Konkurrensverket?
Staffan Martinsson, Konkurrensverket

14.55 Paus

15.10 Förutsätter Internet nätneutralitet…
Karin Ajaxon och Isobel Hadley-Kamptz, Juliagruppen och Anders Holmström, We Rebuild.EU

15.30 … eller hotas framtidens Internet av nätneutralitet?
Johnny Munkhammar, Forskningschef, European Enterprise Institute

15.50 Vad diskuteras bland operatörerna?
Claes-Göran Sundelius, TeliaSonera
Carl-Johan Rydén, Industrigruppen för konkurrens i Bredband
Jan Fahlén, Banverket ICT
Christer Lannerstam, Svenska stadsnätsföreningen
Lars Püss, Hitnet

16.15 Paneldiskussion med frågor från publiken

17.00 Slut

Det finns fortfarande platser kvar och det är bara att anmäla sig. Var vänlig notera att anmälan är obligatorisk. Lokalen är Rosenbads konferenscenter med ingång från Drottninggatan 1. Evenemanget kommer också att Webb-sändas. Detaljer om hur man kan ta del av detta kommer att publiceras dels här, men också på regeringens webb-sida.

UPPDATERING 4
Stefan Görling kommer att vara samtalsledare för seminariet.

UPPDATERING 5
Det är nu klart att Konkurrensverkets representant blir Staffan Martinsson.

UPPDATERING 6
Seminariet sänds på nätet på följande adress:
http://www.regeringen.se/sb/d/12260/a/134302

UPPDATERING 7
Dokumentation från seminariet finns här.

Piratpartiets EU-parlamentsledamot Christian Engström anklagades i somras för att planera skolka från EU-arbetet eftersom han tänkte koncentrera sig på de frågor som hans parti gick till val på. Själv tyckte jag att kritiken var lite fånig eftersom de väldigt tydligt deklarerade att de struntade i de frågor som de inte var intresserade av. Piratpartiets väljare är nog ganska medvetna om att Christian Engström inte tänker ha så mycket åsikter om ex. kör- och vilotidsdirektivet, och det kan inte gärna betecknas som ett svek att följa vad man själv har sagt i valrörelsen.

Nu ska Christian Engström fokusera på sina kärnfrågor, vilket låter som en bra idé.

Han kritiserade svenska ministrar för att vara ”tysta och osynliga” i Bryssel, detta i augusti dvs. när hela EU har semester. Och han gjorde detta i vetskap om att 17 olika svenska ministrar skulle framträda de första dagarna i september för att presentera det svenska ordförandeskapets prioriteringar och svara på frågor från EU-parlamentarikerna.

Förväntar sig Engström att svenska ministrar ska åka ner och planlöst vandra omkring i tomma EU-korridorer kort tid innan det finns planerade framträdanden i Europaparlamentens utskott?

Engström har prioriterat att sitta i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor. Utskottet där bl.a. Telekompaketet behandlas, ITRE, saknar således representation från Piratpartiet. Eftersom ITRE i stor utsträckning behandlar industri, forskning och energifrågor, kan jag förvisso förstå att de tycker att rättsliga frågor är viktigare än exempelvis Telekompaketet och andra rättsakter som hamnar i ITRE.

Igår utfrågades såväl infrastrukturminister Åsa Torstensson och justitieminister Beatrice Ask ungefär samtidigt i sina respektive utskott. Christian Engström valde att närvara vid Asks utfrågning.

Med tanke på den höga svansföring som Piratpartisterna har haft kan man således tänka sig att Engström hade förberett sig noga för att grilla Ask. Frågan är då vad Engström valde att fokusera på:

Ingenting. Han höll tyst. Alla som ville fick ställa frågor enligt dem som var på plats. Engström valde att inte säga någonting.

EU-parlamentarikern som anklagade svenska ministrar för att vara ”tysta och osynliga”, väljer bort behandlingen av Telekompaketet för att istället närvara vid Asks utfrågning och säger där inte ett ord.

Att skriva eventuella slutsatser om detta känns lite överflödigt, typ.

Själv hade jag hoppats att få träffa antingen Erik Josefsson eller HAX vid ITRE-utfrågningen, men även dessa föreföll att ha bortprioriterat Telekompaketet. På middagen som EU-parlamentarikerna bjöds på, där träffade vi äntligen Piratpartisten vilket Åsa Torstensson fångade på bild.

Se även EU-nämndens ordförande Anna Kinberg-Batras blogg-inlägg på samma tema. Och läs gärna Piratpartiets ordförande Rick Falkvinges argumentation kring ett helt annat tema, patentfrågan, här.

Förslaget om höjda banavgifter för tågen har orsakat en hel del diskussioner och kritik, framförallt från dem som per automatik är motståndare till allt som regeringen föreslår, men även från liberala tidningar som Expressen och UNT vilket är mer förvånanande.

I dagsläget har Sverige Europas lägsta banavgifter efter Norge och det kostar lika mycket för tågoperatörerna att köra på spåren oavsett var och när man kör. Samtidigt finns det kapacitetsbrist på spåren; det är alltså fullt delar av dygnets timmar. Vad innebär då detta i praktiken? Jo, att det inte finns några ekonomiska incitament för operatörerna att köra tågen effektivt.

Det som regeringen nu gör är att vi öppnar upp spåren för konkurrens eftersom vi tror att när en marknadsaktör tvingas att konkurrera sporras man till att bli mer effektiva och att erbjuda bättre och billigare tjänster. Samtidigt prissätter vi spåren mer effektivt. Detta gör att en effektiv operatör som lyckas fylla sina tåg (antingen med gods eller människor) naturligtvis kommer att få bättre betalningsförmåga och kan betala bättre för att få utnyttja spårkapaciteten. Tåg som är tomma kommer då att tvingas åka när det finns mer ledig spårkapacitet. Detta gör att vi kan utnyttja vår spår mer effektivt och vi får fler aktörer som kommer att tvingas att erbjuda bättre och billigare tjänster. Detta gör tågresandet mer attraktivt vilket förhoppningsvis kommer att leda till att fler väljer tåget. De ökade banavgifterna kommer att gå tillbaka till Banverket och innebär ytterligare förstärkningar för drift- och underhåll vilket minskar förseningar och ökar kapaciteten ytterligare.

Tilläggas kan att inte ens SJ tror att ökade banavgifter leder till höjda biljettpriser!

Uppdatering
Se även Fredrik Thurfjells inlägg som räknar på ett exempel på vad fördubblade banavgifter kan leda till, nämligen ett höjt biljettpris mellan Stockholm och Göteborg med ungefär 2 kr!

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.