Källhänvisningar till Miljöpartiets luftslottspolitik

Idag skriver infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) på SvD brännpunkt om Miljöpartiets luftslottspolitik, dvs de gigantiska hål i infrastrukturen som de lämnade efter sig 2006, och de hål som de har lovat att återinföra om de får förtroendet för detta på söndag.

I en vanlig debattartikel är det svårt att få med källhänvisningar, så jag tänkte bifoga dessa här så att alla kan kolla upp att vi har belägg för våra påståenden.

1. ”65,9 miljarder kronor saknades i den förra socialdemokratiska regeringens infrastrukturplan”.
   Det har jag tidigare bloggat om här, men kortversionen är ”Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015″ . Titta framförallt i tabell 7.1 i del 3 [PDF], sid 52. Där skrivs uttryckligen ”Kvarstående finansieringsbehov 65,9 miljarder kronor”. 
2. Den förra regeringens infrastrukturproposition blev ständigt försenad och Björn Rosengrens skäms. Artikel i Aftonbladet
3. Sverige hade sämst banunderhåll i Europa när Torstensson tillträdde, enligt Internationella Järnvägsunionen. Artikel i Ny Teknik, där det också framkommer att mer underhåll ska satsas.
4. Den förra socialdemokratiska regeringen som Mp stödde satsade bara 38 miljarder kr på underhåll. Se sid 6 i den här PDF:en. Den nuvarande regeringen satsar istället 64 miljarder kronor på banunderhåll. Sid 11 i den här PDF:en.
5. Det fördubblade satsningen på järnvägen. Intressant är att jag kan använda det PM från Riksdagens utredningstjänst som Miljöpartiet presenterade idag för den källhänvisningen, med en ökning på 97,4 %. Första sidan, längst ned här.
6. ”De stora skuldhål som fanns hos Ban- och Vägverket”. Även här fungerar Miljöpartiets RUT-pm, se sid 2-3, där det framgår att skulder på sammanlagt 23,39 miljarder kronor har betalats av hos Ban- respektive Vägverk.
7. De rödgröna vill låna över 55 miljarder kronor för infrastruktur. Se deras Vårbudgetmotion här, där 55,3 miljarder kronor för ”Strategiska projekt” ska upplånas.
8. Inga medel för administration för kilometerskatten finns anslagna. Se i samma vårbudgetmotion för detta, där det framgår att 4 miljarder kronor årligen ska komma in den vägen.
9. Undantag för skogsbranschen ska finnas, eller inte, eller så ska bara Europavägarna omfattas (vilket alltså i praktiken är samma sak som det befintliga Eurovignette och garanterat inte kommer att generera några 4 mrd kr). Eventuellt ska km-skatten vara variabel utifrån en regional differentiering, trots att det är ytterst tveksamt om EU kommer att tillåta en sådan lösning. Oavsett alla dessa oklarheter, 4 miljarder kronor ska in netto varje år.
10. Miljöpartiet är för de höjda banavgifterna. Regeringen räknar med 8,8 miljarder kronor i höjda banavgifter, sid 14 här. Miljöpartiet säger att de satsar 100 mrd kr mer än regeringen. Om de inte vill höja banavgifterna måste de således tillskjuta pengar för att täcka hålet som i så fall uppkommer. Det gör de inte. Alltså är de för höjda banavgifter.
11. Höjda banavgifter är alltså MP för, men i Nordegren i P1 säger Miljöpartiets talesperson för infrastrukturfrågor, Karin Svensson Smith, att höjningen ska vänta några år. Då uppkommer nya hål i finanseringen som MP inte har redogjort för.
12. Här finns kritik mot att kommuner ska vara med och finansiera infrastruktur, men man är inte främmande för att acceptera den nivå som alliansregeringen har lagt sig på, och dessutom utökar detta med extra 19 miljarder kronor.

Andra bloggar och media:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Annons

Miljöpartiets språkrör far med osanning

På Aftonbladets debattsida påstår Miljöpartiets språkrör ett antal märkliga och medvetet osanna saker:

Efter fyra år av begränsade och motvilliga satsningar på järnvägen ser det stundande valet ut att bli ett ödesval för landets tågresenärer. På ena sidan står vi rödgröna som vill storsatsa på järnvägen. På andra sidan står en borgerlig allians som vill spara på tågunderhållet, höja banavgifterna och sänka ambitionerna för att modernisera järnvägsnätet.

Det här diagrammet som jag har tagit från föregående bloggpost visar Alliansens satsningar på järnvägsunderhåll jämfört med den förra socialdemokratiska regeringen, när Miljöpartiet var med och styrde:

Att regeringen vill spara på underhållet är en lögn. Tvärtom har Alliansregeringen ökat underhållet med 38 % jämfört med när Miljöpartiet styrde!

Dessutom räknar Miljöpartiet med precis samma höjda banavgifter som regeringen.

Hur mycket satsade S-V-MP sist?

Idag kan vi på DN debatt läsa att S-V-MP vill låna ett antal miljarder kronor för extra järnvägssatsningar.

Två snabba reflektioner:

1) Hur gick det senast när Vänsterpartierna ansvarade för infrastrukturen? Jo, dels blev underhållet lidande vilket vi bl.a. kunde se resultatet av i vintras. Den här regeringen har ökat anslagen till underhåll med 30 %, men det kommer att ta lång tid att återställa många års vanskötsel. Dessutom fanns det en massa luft i planerna. Detta åskådliggörs enklast genom att titta i den förra regeringens proposition ”Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015” . Titta framförallt i tabell 7.1 i del 3 [PDF], sid 52. Där skrivs uttryckligen ”Kvarstående finansieringsbehov 65,9 miljarder kronor”. Nästan 66 miljarder kronor av investeringarna saknade alltså helt finansiering. Man kan fråga sig hur stor andel av de här 120 miljarder kronorna som nämns i dagens DN debatt, som faktiskt finns.

2) Statens upplåning påverkar det finansiella sparandet. När S-V-MP säger att man ska låna upp 55,3 miljarder kronor minskar det finansiella sparandet lika mycket. Om Socialdemokraterna fortfarande respekterar överskottsmålet om 1 % över en konjunkturcykel innebär detta i så fall att man måste spara in på annat, alternativt höja skatterna. Eller har Lars Ohly fått bestämma även över den ekonomiska politiken? En sak är klar. Den här artikeln hade aldrig kommit till stånd om Pär Nuder eller någon annan med erfarenhet från Finansdepartementet hade funnits nära Mona Sahlin.

De rödgrönas IT-politiska lapsus

De rödgröna har idag lämnat in sin motion som svar på Alliansregeringens IT-proposition.

En pikant förslag i deras motion går ut på att det statliga aktiebolaget Teracom nämns som lämplig aktör att överta TeliaSoneras kopparnät i Sverige eftersom ”Teracom erbjuder även öppna bredbands- och fastighetsnät” som de skriver i motionen. Gissningsvis är den rödgröna oppositionen inte särskilt uppdaterade på vad som händer på IT-sidan eftersom Teracom redan i höstas sålde hela verksamheten för 1 krona till CSIT och tvärt emot vad de rödgröna säger, inte längre bedriver ”öppna bredbands- och fastighetsnät”.

Ungefär 1,4 miljarder skattekronor plöjdes ned i Teracoms bredbandsprojekt under socialdemokratisk ledning, och Teracom misslyckades att få lönsamhet i det hela, enligt Computer Sweden som har granskat projektet. Detta förhindrar dock inte Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartiet från att vilja att de ska försöka igen.

Man kan ju ställa sig frågan hur mycket Socialdemokraternas nya försök kommer att kosta skattebetalarna.

Fast vad ska man förvänta sig när en av deras ledare menar att en rödgrön infrastrukturminister inte ska syssla med IT-frågor?