You are currently browsing the tag archive for the ‘telekompaketet’ tag.

Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström har blivit utsedd som en av den gröna gruppens två representanter i förlikningskommittén som ska hantera Telekompaketet i den kommande förlikningsprocessen. Det är kul, och jag ser fram emot det gemensamma arbetet och ansvaret för att hitta en lösning och kompromiss som såväl medlemsstaterna som EU-parlamentet tycker är bra!

Annonser

Piratpartiets EU-parlamentsledamot Christian Engström anklagades i somras för att planera skolka från EU-arbetet eftersom han tänkte koncentrera sig på de frågor som hans parti gick till val på. Själv tyckte jag att kritiken var lite fånig eftersom de väldigt tydligt deklarerade att de struntade i de frågor som de inte var intresserade av. Piratpartiets väljare är nog ganska medvetna om att Christian Engström inte tänker ha så mycket åsikter om ex. kör- och vilotidsdirektivet, och det kan inte gärna betecknas som ett svek att följa vad man själv har sagt i valrörelsen.

Nu ska Christian Engström fokusera på sina kärnfrågor, vilket låter som en bra idé.

Han kritiserade svenska ministrar för att vara ”tysta och osynliga” i Bryssel, detta i augusti dvs. när hela EU har semester. Och han gjorde detta i vetskap om att 17 olika svenska ministrar skulle framträda de första dagarna i september för att presentera det svenska ordförandeskapets prioriteringar och svara på frågor från EU-parlamentarikerna.

Förväntar sig Engström att svenska ministrar ska åka ner och planlöst vandra omkring i tomma EU-korridorer kort tid innan det finns planerade framträdanden i Europaparlamentens utskott?

Engström har prioriterat att sitta i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor. Utskottet där bl.a. Telekompaketet behandlas, ITRE, saknar således representation från Piratpartiet. Eftersom ITRE i stor utsträckning behandlar industri, forskning och energifrågor, kan jag förvisso förstå att de tycker att rättsliga frågor är viktigare än exempelvis Telekompaketet och andra rättsakter som hamnar i ITRE.

Igår utfrågades såväl infrastrukturminister Åsa Torstensson och justitieminister Beatrice Ask ungefär samtidigt i sina respektive utskott. Christian Engström valde att närvara vid Asks utfrågning.

Med tanke på den höga svansföring som Piratpartisterna har haft kan man således tänka sig att Engström hade förberett sig noga för att grilla Ask. Frågan är då vad Engström valde att fokusera på:

Ingenting. Han höll tyst. Alla som ville fick ställa frågor enligt dem som var på plats. Engström valde att inte säga någonting.

EU-parlamentarikern som anklagade svenska ministrar för att vara ”tysta och osynliga”, väljer bort behandlingen av Telekompaketet för att istället närvara vid Asks utfrågning och säger där inte ett ord.

Att skriva eventuella slutsatser om detta känns lite överflödigt, typ.

Själv hade jag hoppats att få träffa antingen Erik Josefsson eller HAX vid ITRE-utfrågningen, men även dessa föreföll att ha bortprioriterat Telekompaketet. På middagen som EU-parlamentarikerna bjöds på, där träffade vi äntligen Piratpartisten vilket Åsa Torstensson fångade på bild.

Se även EU-nämndens ordförande Anna Kinberg-Batras blogg-inlägg på samma tema. Och läs gärna Piratpartiets ordförande Rick Falkvinges argumentation kring ett helt annat tema, patentfrågan, här.

Nu på måndag anordnar Näringsdepartementet ett journalistseminarium i Stockholm med infrastrukturminister Åsa Torstensson och våra Bryssel-förhandlare. Seminariet äger rum klockan 13-15 och mellan 15-16 kommer experterna att svara på frågor från allmänheten. Hela seminariet, kl 13-16, kommer att webbsändas. Det kommer också att vara möjligt att skicka in frågor under seminariets gång.

Frågor kan mailas på telekompaketet@enterprise.ministry.se

Äntligen verkar det som om journalister har begripit att Telekompaketet inte i sig innehåller någonting som öppnar för avstängning av internetanvändare. Då är det väl dags att ta itu med nästa stora missförstånd.

I Rapport ikväll påstod Isobel Hadley-Kamptz de mest uppseendeväckande sakerna om vad Telekompaketet innehåller. Exempelvis säger hon att med detta paket så blir det möjligt för internetleverantörer att själva begränsa åtkomst av internetsidor och tjänster.

I själva verket finns denna möjlighet redan idag, utan Telekompaket. Exempelvis försökte internetleverantören Perspektiv Bredband år 2007 att blockera tillgången till allofmp3.com vilket de efter kraftiga protester från sina kunder tvingades att upphöra med. Men det fanns ingenting i lagen som hindrade dem från att införa blockeringen.

Telekompaketet gör alltså ingen skillnad i detta avseende! Och vad tror ni händer med en internetleverantör som försöker sig på en blockering? Titta på länken ovan, vad som inträffade med Perspektiv Bredband för en ledtråd.

Vi kanske ska reglera detta. Det kanske är något som ska utredas. Men låt oss i så fall göra det under ordnade former, och inte panikartat i ett sammanhang där det inte hör hemma.

Henrik Alexandersson har skrivit ett mycket läsvärt inlägg bl.a om den här saken, och för en gångs skull är vi nästan till 100 % överens. Läs framförallt vad som står under hans 1).

Christian Engström står som förstanamn på Piratpartiets lista till EU-valet och gör i kvällens Rapport ett viktigt klargörande [ungefär 21 minuter in]. 

Speaker: Det står ju ingenting i Telekompaketet som pekar på att man ska kunna stänga av någon från Internet?

Christian Engström (pp): Det är riktigt.

Därefter fortsätter han och svarar att det i själva telekompaketet inte står något sådant, men han menar att motståndet mot 138:an ska tolkas som att fler länder i egen nationell lagstiftning (alltså inte gemensamma EU-regler) vill kunna möjliggöra för avstängning från internet. Jag menar tvärtom att det är medlemsstaterna som har lyssnat på Rådets rättstjänst som har pekat på de formella problemen med EU-parlamentets tillägg 138 och 166, och som därför har valt att inte förorda dem. Men, Christians argument om varför 138:an kan vara viktig även om Telekompaketet saknar förslag om avstängning är ett giltigt sådant, även om jag inte håller med i sak.

Vad som däremot torde vara klarlagt nu är att det inte finns något i Telekompaketet som gör att svenska internet-användare riskerar avstängning, när till och med Piratpartiets förstanamn till EU-valet medger detta. Och detta är ett bra besked med tanke på de felaktigheter som har förekommit i diverse medier inklusive bloggar, på sistone.

Aktuell media om telekompaketet: SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3

Svenska Dagbladet har idag en av de bästa artiklarna kring Telekompaketet som jag har sett i svensk media. Missa den inte.

I en artikel på svd.se idag är jag citerad med anledning av Telekompaketet. De som är nyfikna på vad som är problematiskt i tillägg 138 rekommenderas att läsa inlägget nedan.

Diskussionerna på nätet går högt efter gårdagens inlägg om Telekompaketet och jag har förstått att jag borde utveckla resonemanget varför Europaparlamentets tilläggsförslag 138 är olämplig.

Till att börja med måste jag konstatera att gårdagens artikel på dn.se även har publicerats i dagens pappersvariant vilket är synd eftersom artikeln bygger på sakfel. Det finns ingenting i Telekompaketet som behandlar frågan kring om internetanvändare ska kunna stängas av. Dagens DN-artikel innehåller dock inga direkta sakfel, men en hel del märkliga citat som dock får stå för respektive upphovsman.

Detta sagt, varför är då tillägg 138 problematisk?

I regeringsformen kan man läsa bl.a.

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

Grundläggande rättigheter och friheter får alltså endast inskränkas genom lag. Ett exempel på detta är sekretesslagen där man genom lag har begränsat yttrande- och informationsfriheten. Hade inte sekretesslagen funnits hade alla handlingar, även kvalificerat hemliga, blivit offentliga och offentligt anställda tjänstemän hade kunnat lämna ut vilka uppgifter som helst till allmänheten. Skyddet mot inskränkningar i de grundläggande rättigheterna finns alltså redan i grundlagen som uppställer lagkrav på alla sådana begränsningar. Lagkravet innebär att det är bara riksdagen som får besluta om sådana begränsningar och inte regeringen eller andra myndigheter. Inte heller domstolar får alltså begränsa sådana rättigheter såvida inte detta är föreskrivet i lag.

Europaparlamentets tilläggsförslag 138 säger:

No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users, without a prior ruling by the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened where the ruling may be subsequent.

I den här skrivningen ingår alltså möjligheten att en domstol ska kunna avgöra huruvida en internetanvändare ska stängas från internet. Detta kan vara är oförenligt med våra grundlagar eftersom en domstol inte kan ha denna befogenhet. Och även om vi väljer att inte införa HADOPI/Renfors eller liknande (vilket vi har valt att inte göra) är skrivningarna fortfarande sannolikt oförenliga med svensk grundlag.

En annan komplikation med tillägg 138 är att det innebär ett generellt krav på domstolsprövning för varenda begränsning i yttrande- och informationsfriheten. Det skulle bli väldigt ineffektivt om t.ex. polisen skulle behöva få domstolens godkännande varje åtgärd från polisens sida som innebär en rättighetsinskränkning.

Dessutom finns det delvis andra problem. Vi har idag avtalsfrihet vilket innebär att internetleverantör (ISP) kan teckna avtal med sina kunder och uppställa villkor som de gemensamt kommer överens om. Med det här tillägget försvåras detta. Exempelvis finns risken att en ISP tvingas gå till domstol för att stänga av en internetanvändare som inte betalar sin räkning: ”No restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users”. En ISP kanske inte vill att det ska förekomma pornografiska bilder, eller rasistiska uttalanden publicerade på kundernas hemsidor. Jag kan tycka att det ska vara fritt fram att för en ISP att ha sådana regler så länge kunden är införstådd med detta. Detta är en följd av avtalsfriheten. Med tillägg 138 blir detta inte möjligt, utan ISP:n måste i princip gå till domstol för varje fall. Och detta skulle i så fall utgöra ett stort ingrepp i avtalsfriheten som är en viktig princip i det civila samhället, och dessutom kan man diskutera huruvida verkligen en domstol har befogenhet till detta, enligt resonemanget tidigare kring grundlagsproblematiken.

Jag har full förståelse för intentionerna bakom 138:an. Tillgången till Internet är idag enormt viktig, och det är en åsikt som regeringen delar och har visat genom att förklara att Renfors-utredningen inte är önskvärd. Men, goda ambitioner räcker inte hela vägen. De ställningstaganden som regeringen gör är noga övervägda och det innebär att lagförslag som riskerar att bryta mot svensk grundlag kan vi inte acceptera.

Uppdatering:
I ett stycke har jag formulerat mig oförsiktigt kategoriskt och ändrar detta. Det som är i fetstil har lagts till.

RSS Senaste nytt från regeringen

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Mest lästa inlägg

Annonser